Fru talman! Jag kan stämma in i vad de två föregående talarna, vår ordförande i delegationen Heléne Björklund och Maria Stockhaus, har sagt om alla fördelar med det nordiska samarbetet. Det är bara att stryka under och hålla med. Det är verkligen i det nordiska samarbetet som vi gemensamt kan komma framåt. Var och en för sig är länderna inte så stora, men om vi gemensamt går ihop kan vi uträtta betydligt större underverk.

Samarbetet har visat sig, precis som vi har hört, i stora delar vara framgångsrik, men vi har även sett när samarbetet inte har fungerat. Det var tydligt under pandemin, som vi ofta kommer tillbaka till. Det som jag dock är lite rädd för är att vi, oavsett länder, inte har lärt oss något från pandemin - även om vi har den i vårt minne - så att vi hamnar där igen vid nästa kris. Där är jag rädd att vi har ganska lång väg kvar att gå.

I september i fjol var jag inbjuden till Gränsregionalt forum i Strömstad, där även här närvarande minister var närvarande. Där var representanter från län längs med gränsen på både norsk och svensk sida med. Det var tydligt vid vårt samtal att en representant från Innlandets fylke, som bodde långt in i sitt län, mitt i Norge, vid vårt prat om pandemin blev förvånad. Pandemin är ju över, var reaktionen. Ja, det är den, men vi har fortfarande inte kommit i mål med vad vi ska göra för att inte hamna där igen. Det är tydligt att vi måste hålla pandemin högt i vårt minne så att vi inte glömmer bort att göra jobbet.

Precis som ambassadör Aud Kolberg har sagt är vi rustade för en kris i ett land, och då går vi in och hjälper varandra. Det var tydligt när jag på väg hit fick en flash om en skogsbrand längs med gränsen hemma i Värmland. Då kommer självklart brandbilar från bägge sidor och ställer upp. Inget problem. Men det är när vi ställs inför en gemensam kris som vi fortfarande inte är rustade. Där har vi jobb att göra.

Vi har ett bra nordisk-baltiskt samarbete. Det är tydligt hur Baltic Assembly vill komma ännu närmare oss. De söker så mycket kontakt som det bara går, vilket vi verkligen förstår med tanke på deras läge. Det är oerhört viktigt att vi stärker samarbetet så att de känner att vi står på deras sida, inte minst i den situation som råder nu med kriget i Ukraina.

Precis som också har nämnts har vi äntligen ett gediget försvarssamarbete med Nato. Jag kommer inte ihåg vem det var, men en baltisk parlamentariker var med på en svensk nyhetssändning, och det var det inslaget som gjorde att jag slutade att vela och bestämde mig för att det självklart skulle vara ett klart ja till Nato. Det handlade just om att man från baltisk sida vill ha oss med så att de kan känna sig än tryggare. Det är en oerhört viktig del i det nordiska samarbetet.

Sedan finns det ytterligare ett samarbetsorgan där några av oss är medlemmar men inte andra, nämligen EU. Där har det varit rejäla diskussioner inom Nordiska rådet om hur starkt engagerade vi ska vara i EU. Ska vi ha ett EU-kontor eller inte? Med tanke på vad jag sa i min inledning är vi gemensamt världens elfte största ekonomi om inget har hänt sedan jag senast kontrollerade, en enorm kraft in i arbetet. Det är jätteviktigt för att vi ska få in våra nordiska värderingar samtidigt som vi ser till att vi sätter stopp för en del av de galenskaper som vi faktiskt noterar kommer från kommissionen. Där tror jag att Nordiska rådet skulle kunna göra än mer gemensamt, vilket vore positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Nordisk nytta är ett uttryck som ofta används i Nordiska rådet. Men tyvärr, fru talman, tycker jag att vi ser en hel del frågor, en förskjutning, där medlemsförslag inte handlar om nordisk nytta, utan det handlar om att få igenom vår ideologi. Det är viktigare än nordisk nytta. Jag är lite bekymrad för den vägen eftersom jag är rädd att det devalverar Nordiska rådet. Då får inte Nordiska rådet den tyngd som rådet ska ha. Vi måste komma tillbaka till vad som är den nordiska nyttan, inte vad som är den ideologiska nyttan för min partigrupp eller mitt parti. Då är jag rädd att vi är fel ute - just för att Nordiska rådet kommer att devalveras.

De flesta som sitter här i kammaren är med på våra möten i Nordiska rådet och känner igen frågorna väl, men jag vill ändå lyfta upp dem, precis som jag gör nästan varje gång jag får chansen. I våra ordförande- och presidentskapsdokument lyfter vi ofta upp de stora, fluffiga och fina målen, som självfallet alla kan stå bakom. Vi vill ha fred på jorden, gröna skogar och allt vad det är, men man glömmer bort vardagslivet. Man glömmer bort vardagen för den som bor och verkar i en gränsregion. Glömmer vi bort detta är vi på samma sätt helt fel ute igen. Vi måste komma än mer tillbaka till grunden för det nordiska samarbetet. Grunden är i mångt och mycket mobilitet. Ja, det handlar om transport, men det handlar likaväl om all annan form av mobilitet vad gäller studier och arbete.

Fru talman! Vi skulle kunna förändra arbetsformer så att vi kan bli mer effektiva. I något av de två tidigare anförandena nämndes den väg Färöarna har gått när de tar fram nya lagförslag, så att inte nya gränshinder byggs när nya lagar tas fram. Det borde vara defaultläge för alla länder som är medlemmar i Nordiska rådet.

Vi menar också att vi måste ändra formerna för rekommendationer. I dag bygger de mycket på att en enskild ledamot väljer att lyfta fram en rekommendation i sitt eget parlament. Vi borde hitta en väg där det blir normalläge att alla rekommendationer lyfts upp per automatik så att det inte bygger på en enskild ledamots vilja eller intresse. Det skulle samarbetet tjäna på.

Oavsett vilken partigrupp vi tillhör i Nordiska rådet eller vilket parti vi sitter i här i riksdagen vill alla nå visionen till 2030, som våra statsministrar står bakom, om Norden som världens mest hållbara och integrerade region. Men då, fru talman, måste vi alla ta betydligt längre steg än hittills. Ja, det innebär att vi får ta tag i de komplicerade frågorna, till exempel vad gäller nordiska skatteavtal och sjukförsäkringar.

Nu har vi fått ett nytt Öresundsavtal på plats, vilket är mycket glädjande. Men det finns fler länder i Norden, och det finns mer jobb att göra. Där måste vi verkligen se till att vi klarar att lyfta upp frågorna så att vi kommer framåt. Om det är några delar som kan ge skavsår, några riktiga stenar i skon, är det skattefrågor, pensionsfrågor och sjukförsäkringsfrågor. Det är jättetydligt.

Jag hade tänkt att säga en hel del mer, fru talman, men jag noterar att min talartid är slut. Jag tackar för mig.

(Applåder)