Herr talman! Låt mig börja med att beklaga att detta ärende ska behöva lyftas i Sveriges riksdag. I vårt land finns alla människors lika värde med i själva fundamentet, i grundlagen. Man kan tycka att det därmed borde vara självklart att ingen ska behöva utsättas för någon form av hets kopplat till det faktum att man tillhör en viss ras eller har en viss hudfärg, ett visst nationellt eller etniskt ursprung, en viss trosbekännelse eller sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Samtidigt vet vi att sådant förekommer. Inte minst har den senaste tidens antisemitiska stämningar visat det, när judar uppmanas att dölja attribut som davidsstjärna eller kippa när de går ut. Även antiziganismen är utbredd, vilket framgår av de hatbrott som polisanmäldes 2022. Överlag är de främlingsfientliga och rasistiska motiven vanligast bland de hatbrott som anmäls till polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Jag berättade i förra veckan om min gamla vän, den tyska judiska konstnärinnan Lotte Laserstein, som lyckades ta sig till Sverige den sista månaden som gränsen var öppen för judar innan andra världskriget bröt ut. Efter kriget hade hela hennes släkt utplånats utom systern, som var ett nervvrak, och en kusin i Schweiz.

Att säga till henne eller någon annan drabbad, överlevare eller anhörig till Förintelsens offer, att Förintelsen aldrig inträffat eller är överdriven är förstås en kränkning gentemot både dem själva och alla de nära och kära som mördats i exempelvis Ravensbrück, som Lotte Lasersteins mor, eller i någon annan av nazisternas dödsfabriker och gentemot den stress som Lottes syster levde i när hon höll sig gömd i Berlin under de hemska år som Förintelsen pågick. Ändå finns det i dag inte någon uttrycklig kriminalisering av förnekelse av Förintelsen i svensk hatbrottslagstiftning.

Därför föreslår nu regeringen att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas så att det framgår att det är kriminaliserat att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt svensk domstol eller en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten - detta om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i bestämmelsen.

Med tydligare lagstiftning finns förutsättningar att i större utsträckning motverka antisemitiska brott och andra hatbrott. Det kan också bidra till att en sådan gärning kan lagföras på ett effektivare sätt.

Regeringen förtydligar nu att även enskilda personer i de skyddade grupperna omfattas av ordalydelsen hets mot folkgrupp. På så sätt ges enskilda ett bättre skydd mot kränkningar.

Redan i dag finns en paragraf om hets mot folkgrupp i brottsbalken. Den vänder sig mot den som genom ett uttalande eller i annat meddelande som sprids sprider hot eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp som hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

I det nu föreliggande förslaget förtydligas alltså bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken så att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott kriminaliseras. Nu förtydligas också att uppmaning till våld omfattas. De enskilda personerna i de skyddade grupperna ges på så sätt skydd och får status som målsägande och rätt till skadestånd.

Den del som ligger inom brottsbalken ska träda i kraft vid halvårsskiftet, det vill säga om drygt en månad. Då tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är just grundlagar behöver riksdagens beslut i samband med behandlingen av detta betänkande upprepas av riksdagen efter nästa val och kan därmed träda i kraft den 1 januari 2027.

Det här lagförslaget balanserar alltså mellan behovet att skydda vissa grupper och att värna våra grundlagsskyddade rättigheter att i tal, skrift, bild eller på annat sätt uttrycka vår uppfattning.

Yttrandefriheten får begränsas under vissa förutsättningar. Det gäller exempelvis rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd och förebyggande och beivrande av brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Även enligt Europakonventionen får yttrandefriheten begränsas enligt lag med hänsyn till allmän säkerhet, förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller annans goda namn och rykte och rättigheter.

Genom en hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen ska tryckfrihetsbrott anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i en framställning som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen och är straffbara. Därav följer att hets mot folkgrupp är straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott om det begås i grundlagsskyddade medier.

Herr talman! Regeringen bedömer att ändringarna inom det grundlagsskyddade området inte inskränker yttrandefriheten mer än tidigare utan tydliggör den. De föreslagna ändringarna syftar till att stärka skyddet mot hatpropaganda som sker på rasistisk grund och skydda utsatta grupper och individer. För straffansvar krävs att gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.