Herr talman! I dagens betänkande, KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, behandlas en proposition av regeringen som föreslår vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken för att förtydliga vissa tillämpningsområden vad gäller bland annat, som vi precis hörde, förintelseförnekelse och uppmaning till våld och även för att bidra med ett ytterligare skydd för vissa berörda individer.

Detta känns klokt mot bakgrund av att vi har sett en ökning av dessa hatbrott de senaste åren och att de var bland de vanligaste anmälda hatbrotten under 2022 enligt regeringen.

Det kan också nämnas igen, som vi precis hörde, att EU-kommissionen anser att Sverige inte fullt ut uppfyller kraven på tydlighet i nuvarande lagstiftning. Detta är något som ett dussin andra EU-medlemmar i likhet med Sverige också måste förtydliga.

Sverige som land kanske anser att vi faktiskt har en existerande lagstiftning för dessa brott. Men eftersom Sverige skulle kunna riskera att bli stämd i en fördragsbrottstalan vid EU-domstolen krävs alltså en uppdatering av nuvarande regelverk.

Regeringen bedömer att den potentiella faktiska inskränkning av yttrandefriheten som förslaget skulle kunna innebära dock är förenlig med både regeringsformen och Europakonventionen.

Det finns ett antal remissinstanser som har uttryckt vissa farhågor med förslaget, som Uppsala universitet, Åklagarmyndigheten, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Domareförbund och Publicistklubben. Sverigedemokraterna föreslår därför en utvärdering av lagförslagen efter fem år för att säkerställa att dessa farhågor inte har besannats.

Antisemitism och andra hatbrott har sett ett uppsving över de senaste, ganska många, åren. Dessa brott är naturligtvis varken acceptabla eller förenliga med ett liv i ett fritt och demokratiskt samhälle. De måste med alla medel tydligt bekämpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Jag noterar att vi har ett i stort sett enat utskott, vilket är bra. I och med raka och tydliga besked från EU om vad som måste göras från Sveriges håll står vi bakom att regeringen ser till att dessa ändringar ska träda i kraft så snart det är möjligt. I fallet med tryckfrihetsförordningen krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan, och ändringarna föreslås sjösättas den 1 januari 2027, medan lagändringen i brottsbalken, som inte är en del av vår grundlag, kan träda i kraft redan i år, den 1 juli 2024.

Jag yrkar för Sverigedemokraternas räkning bifall till reservationen i ärendet.