Herr talman! Sverige borde ha världens bästa skola. I många klassrum bedrivs också verkligen undervisning i världsklass – jag vidhåller det. Men så ser det inte ut överallt. Den svenska skolan är i en kunskapskris. Resultaten har sjunkit i över 20 år. Om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder riskerar generationer att växa upp utan tillräckliga kunskaper, och hela Sveriges tillväxt och konkurrenskraft riskerar att halka efter.

Att var och en ska få möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga borde vara en självklarhet i den svenska skolan. Men så ser det inte ut i dag. Andelen högpresterande elever som presterar på hög eller avancerad nivå har sjunkit kraftigt de senaste decennierna enligt internationella kunskapsmätningar. Det gör att eleverna halkar efter, men att färre elever presterar på hög nivå gör också att Sverige tappar i konkurrenskraft.

Den här bilden delas av eleverna själva. Redan för sex år sedan konstaterade Skolinspektionen i en granskning att en fjärdedel av eleverna i tvåan på gymnasiet ansåg att de inte fick tillräckliga utmaningar i skolarbetet. Det skapades inte en stimulerande miljö där elever fick möjlighet att tillägna sig nya kunskaper. Särskilt var det undervisningen i matematik och naturvetenskapliga ämnen som inte var anpassad efter högpresterande elever, visade den granskningen.

Hur har vi hamnat här egentligen? Skolan har alltför länge varit inriktad på att alla ska in i samma mall. Det gör att det skapas begränsningar för både de elever som är svagpresterande och behöver extra stöd och de elever som vill ha extra stimulans och gå fortare fram. Det här är begränsande för båda grupper samtidigt. Vi gör nu upp med janteskolan. Vi vill att alla elever ska få möjlighet att utvecklas och forma sitt liv efter sin fulla potential och förmåga. Elever som presterar på topp behöver få möjlighet att läsa i snabbare takt och bli riktigt duktiga.

Förslagen som vi diskuterar här i dag handlar delvis om att få läsa enskilda kurser på högre nivå. Till exempel ska en skicklig högstadieelev kunna få läsa gymnasiematte. Men det handlar också om att hoppa över hela årskurser eller till exempel läsa in gymnasiet på kortare tid än tre år.

Riksrekryterande spetsutbildningar har funnits sedan 2009 respektive 2012. I dag finns de på ett fåtal orter. Det faktum att de inte har varit permanenta har gjort det svårt att satsa permanent på att utveckla den här undervisningen. Detta blir nu permanent. Det här är viktigt för alla de elever som vill få möjlighet att läsa snabbare och få extra stimulans och en extra möjlighet att utvecklas.

För att fler ska få forma sin utbildning efter sin fulla förmåga och potential måste skolan tillåta elever att läsa i högre takt än vad som tidigare har varit möjligt. Det gör den moderatledda regeringen i och med propositionen nu permanent möjligt.

Det ger varje enskild elev förutsättningar att få stimulans att kunna utvecklas utifrån egen förmåga, men det skapar också möjligheter för tillväxt och konkurrenskraft i hela Sverige. Vi behöver fler som får möjlighet att utvecklas. Det är en framtidsfråga för hela Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till propositionen i dess helhet.

(Applåder)