Fru talman! Regeringens och SD:s klimathandlingsplan pekar ut en ny riktning för svensk klimatpolitik – en riktning mot sänkta utsläpp, mot ekonomisk tillväxt och inte minst mot folklig förankring, som numera är en uttalad grund för klimatpolitiken. Detta är mycket viktigt, och det nämns i det första avsnittet i kapitel 7, Förutsättningar för klimatomställningen.

Utan folklig förankring kommer politiken inte att vara möjlig. Detta har varit Sverigedemokraternas viktigaste prioritering när det kommer till svensk klimatpolitik. Reduktionsplikten har här blivit den främsta symbolen – reduktionsplikten som gjorde Sverige till det dyraste landet att transportera sig i, det dyraste landet att transportera mat till matbutiker i och det dyraste landet att driva jordbruksmaskiner i.

Reduktionsplikten har vi sänkt. Det har märkts snabbt. Det är få gånger politiska beslut får så snabb verkan, men här gick det snabbt.

Det bör i sammanhanget också påpekas att den sänkta reduktionsplikten inte betyder att vi bidrar till minskade utsläpp i världen. Biodrivmedel fortsätter att tillverkas i Sverige, och nya projekt startas upp årligen. Det går inte en månad utan att jag träffar företag och branschorganisationer som talar om de planer som de har framöver.

Fru talman! Klimathandlingsplanen har kritiserats, men jag tycker att man ska vara ärlig här: Det kommer aldrig att kunna gå att lägga en klimathandlingsplan året efter ett val som är fullständigt färdigutredd och fullständigt konkret beräknad och som kan förutspå teknikutveckling och framtiden.

Klimatpolitiken ska avspeglas i budgetpropositioner, i bostadspolitik, i utrikespolitik och i miljöpolitik i en lång rad propositioner. Att samla allt i en handlingsplan direkt efter valet och tro att man ska kunna presentera alla lösningar där konkret kommer inte att gå.

Fru talman! Svensk klimatpolitik har varit framgångsrik. Vi har ett hållbart skogsbruk i absolut världsklass som bidrar till att ersätta fossilt med förnybart. Vi fasade ut det fossila ur vår uppvärmning, och vi har byggt upp ett fossilfritt elsystem. Utöver detta har vi en miljömedveten befolkning.

Vi kan konstatera att Naturvårdsverket så sent som för en månad sedan konstaterade att avståndet till klimatmålen har minskat. Vi har alltså en bättre situation i dag sett till möjligheten att nå klimatmålen än vad vi hade under den socialdemokratiska regeringen.

Fru talman! Den här debatten kretsar kring två olika saker. I den bästa av världar är det samma sak, men det är inte alltid det.

Det handlar om att minska utsläppen i världen, för det är så vi minskar risken för konsekvenser på grund av klimatuppvärmningen. Men det handlar också om att uppfylla mål. Målen är politiska, och politiken är sällan perfekt. Vi har problem med mål både på svensk nivå och på europeisk nivå.

Nu när vi går mot ett val till Europaparlamentet kan man ju ta upp några av de mål som är direkt destruktiva. Vi har ett energieffektiviseringsmål på EU-nivå som försämrar våra möjligheter att tillverka grönt stål, till exempel. Vi har förnybartmålet som gör det svårare att ställa om till fossilfria elsystem. Vi har LULUCF-målet som gör det svårare att använda förnybara produkter från vårt skogsbruk – för att ta några exempel.