Herr talman! Vi inrättar en helt ny skolform, säger Socialdemokraterna. Så är det inte riktigt. Den försöksverksamhet som har funnits i tolv år motsvarar för grundskolan ungefär 750 elever om alla de här 25 skolorna har ett tak på 30 elever. En årskull i Sverige består av drygt 100 000 ungdomar, och det är alltså 750 i varje årskull som i dag har möjlighet att gå i en sådan här spetsklass.

Det tycker jag är lite lite, herr talman. Jag skulle gärna se fler sådana här spetsklasser, för det är uppenbart att vi har ungdomar i Sverige som skulle må bra av att gå i en sådan klass och verkligen få de utmaningarna i sin skolgång.

I förslaget ser man också att det genomgående handlar om att det ska finnas en möjlighet att gå i en sådan här klass. Om man går på högstadiet ska man inte behöva flytta till en annan stad, utan möjlighet ska ges till entreprenadlösningar och annat för att man i alla fall ska kunna läsa in vissa ämnen i en snabbare takt och bo kvar hemma hos sina föräldrar på hemorten.

Åsa Westlund talar om låg kvalitet. Det förstår jag inte, herr talman. Hela poängen med detta är ju att vi ska ha hög kvalitet i den här undervisningen som riktar sig till de elever som är väldigt högpresterande för att ge dem möjlighet att utvecklas mer i skolan.

Varje gång sådana här frågor kommer upp skruvar Socialdemokraterna lite på sig. De tycker att det är okej att elever som är duktiga på att sjunga kan gå i Adolf Fredriks musikklasser eller att de som är duktiga på idrott kan gå på ett riksidrottsgymnasium. Men om man är bra på matematik? Om man är bra på svenska och humaniora, ska man inte kunna gå i en spetsklass då? Handlar det bara om idrott och musik? Varför inte också teoretiska ämnen?

(Applåder)