Fru talman! Jag vill först och främst slå fast vad jag sa i mitt svar nyss, nämligen att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsatt är mycket allvarlig. Vi har exempelvis noterat att tillämpningen av dödsstraffet, som Sverige och EU under alla omständigheter motsätter sig, i fjor ökade till den högsta siffran på flera år i Iran. Samtidigt kommer rapporter, bland annat från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, om en allt hårdare tillämpning av lagar om obligatoriskt bärande av slöja för kvinnor, precis som interpellanten nämnde.
Som en direkt följd av detta har regeringen, både enskilt och gemensamt med övriga EU, kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter - i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, även på ministernivå, och också i kontakter med den härvarande iranska ambassaden.
Det förblir viktigt för Sverige att verka genom både EU och FN för att säkerställa att budskap och även de åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt. När vi talar med en enad röst blir den också starkare.
EU fortsätter att markera mot Iran, och EU:s Iranpolitik har skärpts sedan hösten 2022. Sverige och EU har också vidtagit en rad åtgärder gentemot Iran med anledning av den allvarliga situationen, inklusive ytterligare sanktionslistningar.
Sammanlagt har alltså rådet vid tio tillfällen sedan hösten 2022 utökat sanktionslistningarna av personer och organisationer som bär direkt ansvar för repression mot demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran.
Under det svenska EU-ordförandeskapet diskuterades Iran återkommande vid de månatliga utrikesministermötena. Hela sex nya paket med listningar under MR-sanktionsregimen antogs av rådet under denna period. Vi fortsätter därför att agera för att bidra till starkast möjliga internationella tryck och ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.