Fru talman! Jag håller med om så mycket av ansatsen i ledamotens sista anförande att jag egentligen skulle vilja applådera, men jag håller inte med om det lite fyrkantiga sättet att resonera om formen. Jag beklagar att jag använde ett annat ord i stället för innovationsstrategi, men det bevisar lite grann min poäng.

Vad är syftet? Vi är båda två ute efter att ha en tydlig strategi och en tydlig riktning för vad Sverige ska prioritera framgent. Jag tycker att vi gör det på ett gott sätt, dels genom forsknings- och innovationspropositionen, dels genom uppdraget till Vinnova, som ska inkorporeras i delar av detta. Det kan inte bli tydligare. Det är ett glasklart uppdrag om 5-15 strategiska tekniker som ska prioriteras.

Mitt jobb går ut på att ha en kontinuerlig dialog med näringslivet i stort men inte minst också specifikt de innovativa företagen. Senast i går hade jag möjlighet att besöka Studsvik. De hade inte haft ministerbesök sedan 1977, tio år innan jag föddes. Trots att de bedriver forskning i framkant och i absolut världsklass och driver den här framtidstron har besök hos dem inte varit något som prioriterats. Det här är ju forskning som innebär att man kan bota cancer och att vi kan få ett bättre fungerande energisystem.

Samma sak gäller Ericsson och Science Park i Mjärdevi, där jag var dagen innan. Det hade då gått 40 år sedan Olof Palme var där vid invigningen. På dagen 40 år senare var jag på plats där och lyssnade till dem om vad som är avgörande i till exempel open ran-frågorna för att de ska kunna bedriva sitt arbete framgent.

De hyllade det uppdraget som vi nu har gett. Det är den respons vi fått från näringslivet hittills. Jag tror att vi båda är överens om målet. Sedan är det uppenbart att vi har lite olika syn på vägen dit. Jag tackar för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.