Fru talman! Det känns ännu mer angeläget att vi har denna debatt och diskussion i dag så att vi verkligen tydliggör vilka behoven är. Det blir väldigt tydligt.

Det känns extra angeläget att i någon form av närtid få svar på den fråga som jag redan har ställt då det verkligen påverkar mycket av kommunernas och regionens övriga planering och satsningar för framtiden. Det är helt avgörande hur detta kommer att se ut.

Fru talman! Jag har även tagit del av utredningen som Trafikverket fick i uppdrag 2022. Det handlar om huruvida Tjust- och Stångådalsbanan har haft någon betydelse för den regionala utvecklingen.

I utredningen slår Pär-Erik Westin fast att det av de nio kommuner som finns längs med de båda banorna endast är Linköping och Kalmar som har haft en positiv befolkningsutveckling från mitten av 90-talet fram till i dag. Med tanke på banornas skick, fru talman, skulle det ha förvånat mig väldigt mycket om svaret på en sådan utredning hade varit ett annat. Kalmar och Linköping har i dag ganska goda förbindelser. Linköping har goda förbindelser med Stockholm. I Kalmar tar man aldrig Stångådalsbanan som ett alternativ till Linköping, utan man åker på en annan järnväg där det går betydligt fortare. Man har alltså olika alternativ, men de övriga sju kommunerna har egentligen inga andra alternativ.

Frågan som jag och säkert många med mig ställer sig är om en utredning med det här syftet kan få något annat svar än det svar som vi har fått, med tanke på det skick som de här banorna har. Det är alltså inte förvånande.

Syftet med en sådan här utredning borde väl ha varit att belysa vilken regional påverkan en rejäl upprustning med helsvetsad räls och elektrifierade banor som på allvar kan konkurrera med exempelvis biltrafiken, både vad gäller tid, punktlighet och turtäthet, skulle ha för den regionala utvecklingen.

Min övertygelse är, fru talman, att den regionala nyttan skulle bli väldigt stor, för att inte säga avgörande, om riktiga satsningar på Tjust- och Stångådalsbanan verkligen gjordes. Men att bara hålla banorna vid liv i nuvarande skick bidrar självklart inte till någon regional utveckling, utan snarare till en fortsatt regional avveckling. Det gäller i alla fall dessa kommuner i norra Kalmar län, som skulle ha enormt stor nytta av snabbare förbindelser med Linköping och därmed med övriga landet.

Vi kan ta några exempel och jämföra med andra regionala järnvägar som det har satsats på i form av trädsäkring, helsvetsad räls och elektrifiering. Blekinge kustbana är ett exempel, där resandet har ökat tiofalt efter satsningen. Det gäller även den regionala banan mellan Ystad och Simrishamn, fru talman, som har ökat lika mycket.

Detta är satsningar som har gjorts och som ur ett samhällsperspektiv är väldigt billiga. Det är betydligt billigare att rusta järnvägar som redan finns i förhållande till den stora nytta det innebär för både kommuners och regioners möjligheter till utveckling. Men det gynnar självklart även miljö och klimat när fler resor blir fossilfria.

Vi kan ta ett exempel. Kostnaden för att rusta upp en befintlig järnväg är cirka 200 miljoner för en mil. Det kan låta dyrt, men vi kan jämföra med att bygga en ny järnväg, exempelvis på Ostlänken. Den kostnaden beräknas vara 5,7 miljarder per mil, vilket är horribelt mycket dyrare. Då är frågan: Är det inte klokt att satsa även på regionala banor?