Fru talman! Det blir tydligt i debatten att regeringen inte riktigt vet vad den håller på med. Statsrådet förstår uppenbart inte när jag försöker att förklara för statsrådet kopplingen mellan de regionala och de lokala skyddsombuden.

Anledningen till att jag lyfter fram frågan om de regionala skyddsombuden är att de regionala skyddsombuden har i uppdrag att stödja skyddsarbetet på arbetsplatser som företrädare för arbetstagarna. Men de ska också rekrytera och stödja nya skyddsombud.

Det gäller också dem som varit skyddsombud under en längre tid men som känner att de själva inte mäktar med uppdraget. De har då de regionala skyddsombuden som stöd. En viktig åtgärd för att få fler att vilja engagera sig som skyddsombud är att de regionala skyddsombuden finns på fler arbetsplatser.

Om statsrådet vill göra något som på riktigt skulle stärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombuden och inte låta sig styras av Sverigedemokraterna finns ett färdigt förslag. Man kan satsa på de regionala skyddsombuden och ge dem rätt att besöka fler arbetsplatser.

Men ministerns enda svar är att det bereds. Hur länge ska det beredas? När ska statsrådet bestämma sig? Hon kan heller inte här i kammaren lova att hon inte kommer att lägga fram ett förslag där man skiljer skyddsombuden från fackföreningsrörelsen, trots att allt pekar på att just det skulle försvaga skyddsombuden och försämra arbetsmiljön.

När regeringen vet vad den vill och när man tycker att en fråga är viktig och har stöd från Sverigedemokraterna går det undan. Det har vi sett flera exempel på. Men antingen är den här frågan inte tillräckligt viktig, eller så vet man inte vad man vill, eller så är man inte överens med det parti som egentligen styr regeringen. Bristen på svar från ministern gör att vi bara kan gissa vad som gäller i den här frågan.

(Applåder)