Protokoll 2023/24:116 Fredagen den 17 maj

interpellationsdebatt / Svar på interpellationerna 2023/24:719 och 730 om svenskfientlighet
Anf. 46 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Jag ska börja med att svara på frågorna om min och regeringens syn på förekomsten av hatbrott mot svenskar. Detta är något som har tagits upp i Brås hatbrottsstatistik, där man redovisar statistiken utifrån vem den utsatte är. I Brås statistik kan vi konstatera att hatbrott mot just svenskar har fångats upp men att siffrorna är så små att det är svårt att dra närmare slutsatser av dem eller titta närmare på dem. Här tror jag att det är viktigt att se att det finns en risk för ett stort mörkertal när det gäller den här typen av statistik.

Precis som interpellanten Andersson sa i sitt inlägg nyss har jag tidigare berättat om mina erfarenheter som åklagare. Jag har absolut sett brott som har riktats mot svenskar just på grund av att de är svenskar. Ett sådant exempel är ungdomsrånen, där jag har sett hat mot svenskar som ett motiv. Ett annat exempel är hedersproblematiken, där unga människor utsätts för hat för att de mot familjens vilja har anammat en för västerländsk eller svensk livsstil.

Förekomsten av svenskfientlighet ifrågasätter inte jag eller regeringen. Det som är knäckfrågan är dock: Vad gör vi åt det - hur hanterar vi detta på bästa möjliga sätt? Som jag redogjorde för i mitt svar omfattar regeringens arbete mot rasism och hatbrott varje individ som på grund av ursprung, etnicitet eller någon annan av diskrimineringsgrunderna utsätts för brott.

Regeringen vidtar ett stort antal åtgärder för att komma till rätta med detta. Om vi tittar på just hatbrott mot svenskar menar jag att en av nyckelåtgärderna i detta är att växla upp arbetet med integrationen. Vi lever i dag i ett Sverige där vi ser parallella samhällsstrukturer. Det utgör en grogrund för olika typer av hatbrott, bland annat mot svenskar, och den behöver vi verkligen komma åt.

Regeringen växlar upp på flera fronter här. Bland annat har vi nyligen tillsatt en nationell samordnare för arbetet mot utsatthet, och vi tittar på olika sätt att klara integrationen.

Sedan är det såklart viktigt att vårt rättsväsen arbetar med dessa frågor så att även denna motivbild fångas upp. Min tidigare myndighet Åklagarmyndigheten arbetar med hatbrott. Man har bland annat en särskilt utsedd ämnesspecialist som arbetar med att höja kunskapsnivån bland de operativa åklagarna. Man har en årlig konferens på området för att utbyta erfarenheter, och man har också ett digitalt nätverk som nyligen har inrättats för att man också ska kunna diskutera uppkomna frågor inom detta område.

Jag vill från regeringens sida vara tydlig med att vi tycker att det är viktigt att fånga upp varje gång en individ utsätts för brott på grund av bland annat sin etnicitet eller sin härkomst.