Fru talman! Det var en ja- eller nej-fråga som jag ställde i min interpellation. Har regeringen övervägt att ta emot Världshälsoorganisationens erbjudande om stöd och rådgivning i processen kring så kallad gårdsförsäljning - ja eller nej? Jag tackar socialministern för svaret, och jag konstaterar att det väl får tolkas som ett nej.

Jag tänker att en annan väg hade varit möjlig för regeringen. När Världshälsoorganisationen skickar ett officiellt brev där den uttrycker sin oro för konsekvenserna av svensk politik skulle man kunna säga: Vi borde kanske lyssna. Vi borde kanske tacka ja.

Jag förstår att denna fråga inte är enkel att hantera för socialministern när det finns stora slitningar i regeringsunderlaget och när det av allt att döma också finns slitningar i hans eget parti. Icke desto mindre är det ministerns fråga att hantera.

Vi är många som liksom WHO känner en stark oro för vad som kommer att hända med det svenska detaljhandelsmonopolet. Den oron växer när man lyssnar till gårdsförsäljningens främsta förespråkare. Jag gissar att vi strax kommer att få höra ledamoten Bergenblock ännu en gång vifta bort alla farhågor och upprepa att Systembolaget enligt utredaren inte alls hotas av gårdsförsäljning - som om inte tunga remissinstanser har påpekat att EU knappast kommer att tycka att det svenska detaljhandelsmonopolet kan gälla om det uppstår hundratals nya privata försäljningsställen, som om inte Socialdepartementets interna rättsutredning hade kommit fram till att utredningens förslag inte uppfyller utredningens direktiv om att monopolet ska säkras och som om inte den europeiska vinnäringens branschförening redan i förväg har sagt att man kommer att ställa till med en rättsprocess.

Under den här processen är vi många som undrar hur grundmurad den politiska viljan att bevara Systembolaget egentligen är i Regeringskansliet i dag. Är det så att den här så kallade gårdsförsäljningen bara är ett steg på vägen mot ett Sverige som är lite mindre som Sverige och lite mer som andra länder, ett Sverige där både producenterna och handeln skulle kunna tjäna stora pengar om konsumenterna kunde köpa sitt öl och sitt vin i samma butik som de köper maten? Köp tre flaskor och betala för två av veckans kampanjvin på Ica!

Fru talman! Oron för vart Sverige är på väg blir inte mindre av att regeringen inte svarar på offentlig korrespondens från WHO, som undrar vad Sverige egentligen håller på med. Ministern säger sig ha svarat vid ett möte men inte i skrift. Varken jag, mediernas granskare eller medborgarna kan därför i dag riktigt veta hur regeringen bemöter WHO:s oro - inte mer än det vaga svar vi får i dag.

Ministern tackar för stödet, och han har tydliggjort den svenska ståndpunkten. Men vilken är då den svenska ståndpunkten? Gårdsförsäljning eller inte? Hur ska den så kallade gårdsförsäljningen utformas så att den säkerställer det svenska detaljhandelsmonopolets fortlevnad? Det är ju svaret vi alla går och väntar på. Vad är egentligen folkhälsan värd i Regeringskansliet i dag?