Fru talman! Jag tackar Anna Vikström för förtydligandet om vad som föranledde interpellationen. Det gör det också enklare för mig att svara på ett ännu bättre sätt, tror jag. Jag ber om ursäkt om jag har bidragit till förvirring genom mitt uttalande i dagspressen.

Det jag sa syftar på de sociala utfallskontrakten. Det är inte privata aktörer i primärvården bakom detta huvudsakligen, tänker jag mig, utan det är framför allt privat kapital som kan mobiliseras kring detta. Det finns i andra länder. Det finns i Storbritannien under namnet social impact bonds. En investerare - det kan vara en institutionell investerare eller en privat investerare - går in i ett specifikt projekt där det inte finns resurser tillgängliga med våra kortsiktiga modeller som vi tillämpar för styrning. Där kan man gå in och göra en insats, och sedan kan någon utföra den insatsen - det kan vara en kommun, en ideell organisation, en offentlig vårdcentral eller något annat som utför själva insatsen. Om det sedan leder fram till de resultat man har kommit överens om från början och man kan se detta genom att ta fram robusta modeller för utvärdering, kan investerarna få tillbaka sina pengar med ränta.

Detta tycker jag är intressant, och jag vill att vi skapar mer robusthet kring detta. Jag vet att det förekommer i en del kommuner och regioner, men lite grann tvingas man uppfinna hjulet på nytt när man vill göra den här typen av sociala investeringar och arbeta på det här sättet för att skapa mer långsiktighet och fler innovationer för att man ska hinna klara att göra en del saker som kanske inte ryms i den ordinarie verksamheten, som dock borde rymmas, kan man tycka.

Detta har prövats inte minst av en del socialdemokrater i Sverige. Lars Stjernkvist har varit en av föregångarna när det gäller att arbeta med den här typen av modeller. Vi har förstås haft många samtal med honom om detta. Det finns också andra som prövar detta i Sverige.

Det jag vill göra är att se om vi kan skapa en tydligare modell för effektutvärderingarna så att vi skapar en robusthet kring en sådan modell för att inte behöva uppfinna den från början hela tiden. Vi arbetar nu med att kunna ta fram en sådan modell för att stimulera innovation.

Detta hoppas jag bringar lite klarhet i att detta inte är ett sätt att rikta in sig bara på privata aktörer - verkligen inte! Jag ser framför mig en bredd av aktörer, inte minst ideella organisationer. Jag vet att det i dag finns de som jobbar just på det här sättet med finansiering, utfall och utförare, där alla blir vinnare på att göra detta förebyggande arbete som vi vet behövs men som inte alltid blir av.