Fru talman! Sverige ska ha ett tryggt skyddsnät för den som blir sjuk eller arbetslös. Detta är en självklar utgångspunkt för Moderaterna. Men lika viktigt är att det ska löna sig att arbeta och att alla som vill och kan ska få den möjligheten. Det behövs trygghet, incitament och stöd för återgång till arbete.

I dag debatterar vi SfU13, ett omfattande motionsbetänkande med 53 reservationer. Låt mig börja något övergripande, och därmed blir det kanske lättare för er som lyssnar hemma.

Socialförsäkringen består av tre delar, nämligen bosättningsbaserade förmåner, arbetsbaserade förmåner och övriga förmåner. Det är alltså en bred palett av socialförsäkringar. Jag kommer inte att hinna dyka ner i alla delar, men jag ska göra tre nedslag.

Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram alla anhöriga som vårdar en närstående. Vet ni att en miljon människor i Sverige vårdar en anhörig? I en rapport som kom för några år sedan konstaterade man att om man skulle räkna om familjens, de anhörigas, omsorgsinsatser till pengar skulle det motsvara 200 miljarder kronor årligen, vilket är dubbelt så mycket som de kommunala insatserna. Det är verkligen viktigt att lyfta fram allt det arbete som anhöriga gör varje dag, varje timme och varje sekund.

Att vara anhörig innebär att man på olika sätt vårdar, hjälper eller stöder. Det kan vara en äldre person, någon med sjukdom, någon med psykisk ohälsa eller ett barn med funktionsnedsättning. Sedan 2009 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som handlar om stöd till anhöriga som vårdar någon. Den moderatledda regeringen tillsatte 2023 en utredning om hur anhörigstödet ska stärkas, och den ska redovisas här i höst.

Den ekonomiska stöttning man kan ha rätt till kallas närståendepenning. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt hur närståendepenningen fungerar. Granskningen visar att de flesta som ansöker om närståendepenning får ersättningen men att själva ansökningsprocessen är krånglig. Glädjande är att Försäkringskassan nu uppger att man befinner sig i ett utvecklingsarbete för att förenkla ansökningsprocessen. Under 2024 kommer det att bli möjligt med digital överföring av läkarutlåtanden, och det kommer såklart att underlätta.

Fru talman! Jag vill gärna ta upp en fråga i kammaren där de politiska partierna är helt överens - tänka sig! Frågan gäller samordnade insatser, och jag vill särskilt lyfta fram samordningsförbunden, också kallat Finsam. Där ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner, och de arbetar tillsammans med samordnad rehabilitering. Personer som behöver stöd från fler än en myndighet för att närma sig arbetsmarknaden och en egen försörjning får hjälp via Finsam.

I våras fattade den moderatledda regeringen beslut om två regeringsuppdrag som ska bidra till att vidareutveckla myndigheternas samverkan för människor i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det ena uppdraget var en översyn av den så kallade Finsamlagen. Översynen har varit efterfrågad i flera år av NNS, SKR och Arbetsförmedlingen, och nu görs en efterlängtad översyn av lagen.

Det är tydligt i forskningen att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka samverkan. Det behövs incitament för tidigare samordning och stöd i samordningen, och det behöver också bli tydligare vem som ska ha ansvaret för stödet. Samverkanskompetensen behöver höjas, och mer effektutvärderingar behöver göras.

Jag har möjligen använt mig av det här citatet tidigare, men jag säger vad Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under ett riksdagsseminarium: "Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Jag vill avslutningsvis säga några ord om den psykiska ohälsan. Som ni här i kammaren och i utskottet vet har de psykiatriska diagnoserna utgjort den vanligaste sjukskrivningsorsaken de senaste tio åren. För att motverka en utveckling mot allt fler längre sjukfall bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras och kunskapen om sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa öka. Som en forskare sa på ett seminarium jag deltog i för några veckor sedan behöver vi mer kunnande och mindre tyckande när det gäller sjukförsäkringen.

Regeringen tar arbetet mot psykisk ohälsa på mycket stort allvar. Bland annat har en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram, och det har utsetts en nationell samordnare för att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid.

Forte och Försäkringskassan har etablerat ett forskningssamarbete för att utveckla kompetens och få ny kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet. Det är välkommen och välbehövlig forskning.

Människor som har sjukskrivits behöver mötas av ansträngningar från samhället för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Det gäller inte minst arbetsgivaren och även det offentliga, till exempel hälso- och sjukvården. Vi vet att förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet är grundläggande för ett hållbart arbetsliv.

Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om att målsättningen är en väl fungerande sjukförsäkring som både skapar trygghet vid sjukdom och hjälper människor tillbaka i arbete.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Marie-Louise Hänel Sandström och Magnus Resare (båda M).

(forts. § 11)