STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Den 9 juni är det EU-val. Utgången avgör om vi håller gränsen mot Putin- och Orbánkrafter, mot klimatförnekare och mot desinformation - för frihet, fred och klimat.

År 2023 - året för skrivelsen från regeringen - var naturligtvis en trampolin inför valåret 2024. Det var ett år då EU lovade Ukraina ammunition men inte lyckades leverera och lovade tuffare sanktioner mot Putins krigskassa men inte levererade fullt ut även om nya sanktionspaket tillkommit. Så kan vi visa flera steg.

Enighet sägs ibland vara målet, men enighet kan vara att man följer den som vill minst och att det är den som vill minst som sätter agendan. Det innebär att det är Viktor Orbán, till exempel, som håller i taktpinnen. Det är inte en enighet att sträva efter.

Vi måste skärpa EU:s förmåga utrikespolitiskt, säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt. Det handlar om trovärdighet. När vi talar om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat kräver det att vi själva lever upp till vad vi säger och att vi säkrar att EU:s medlemsländer faktiskt gör det. Annars har vår röst inte trovärdighet när vi talar gentemot andra.

Vi har en värderingskamp globalt mellan auktoritära krafter och liberala krafter. Det finns i och för sig andra också, men man kan huvudsakligen se det så.

Från Centerpartiets sida är vi tydliga med att vi vill använda demokratilåset och att det ska vara ett effektivt demokratilås som EU har. Vi har också sagt att möjligheten att utesluta måste finnas på bordet - om man inte efter återkommande krav levererar.

EU behöver utveckla fler verktyg i sin verktygslåda för att kunna möta den bredd av hot som EU möter i dag, som alla medlemsländer möter. Det har talats om hybridhot i form av rysk flotta i Östersjön. Det är verkligen hybridhot hos oss, inte bara en skuggflotta. Det är en hybridattack som Ryssland har arrangerat. Men det är bara en av många olika attacker som ständigt pågår. Här krävs mer kraft för att EU ska vara att räkna med.

Jag vill yrka bifall till reservation 3 under punkt 1.

Som jag har nämnt var 2023 ett år då vi såg hur Ungern, under Orbáns ledning, fortsatte att göra sin auktoritära resa, att vara Putins trojanska häst i EU och att stoppa, förhindra och försena stöd till Ukraina och kraftfullare sanktioner gentemot Ryssland. Till slut handlade det också om frågan om medlemskap för både Ukraina och Moldavien men framför allt Ukraina i det här läget. Även om vi kunde se att han till slut lämnade rummet för att kunna lösa ut den frågan visar detta hur oerhört svårt det är att nå enighet och hur mycket man måste ge. Det kostade en del rättsstatspengar och en del av demokratilåset att få detta till stånd. Detta är något som man måste klara att hantera.

Men vi har samtidigt under 2023 sett Polen göra ett annat vägval. Man har bytt från den auktoritära linjen till en liberal. Man står upp för mer av den rättsstat som EU baseras på. Det tycker jag är en positiv bild att ta med från 2023. Människor gör skillnad, och människors val gör skillnad. Människors val den 9 juni kommer på samma sätt som det polska folkets val under 2023 att göra skillnad i fråga om vilken väg EU tar framåt. Ska det vara mer auktoritärt sinnade krafter, mer populister, mer nationalister och mer extremer eller mer liberala och frihetliga krafter? Där står valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Det gäller att hålla gränsen. EU måste kunna både sätta och hålla gränser. Man behöver då naturligtvis också ha förmåga att hantera sanktioner. Frågan om skarpare EU-sanktioner har berörts på flera sätt. Det har varit fråga om Magnitskijsanktioner, som till slut har kommit till men inte fullt ut. Vi har nämligen inte klarat av att möta den systematiska penningtvätt och korruption som pågår och som är en del av det blodomlopp som verkligen gynnar de auktoritära krafterna. Här måste man inte bara tala utan också handla och hålla gränsen. Här krävs mer.

Vi har från vår sida velat se en kraftfullare sanktionsregim gentemot rysk olja, gas, bankväsen och Rosatom än vad vi har mäktat med. Vi vet varför vi inte kommer fram. Det är för att det är svårt att nå enighet eftersom det finns trojanska hästar i rummet. Det ställer oss alla inför utmaningar. Vi måste bättre möta dem framåt.

Vi har sett nationella Magnitskijsanktioner som en väg att utmana. När man läser betänkandet framstår det som om vi skulle ha bara svenska, men vi ser ju att andra länder runt omkring oss har den typen av lösningar. Vi tycker att man ska bygga med underifrånperspektiv och kanske samverka i Norden och Baltikum. Vi vet att de baltiska staterna har motsvarande möjligheter, och på det sättet kan vi skapa en kritisk massa för att påverka och bidra till att förflytta positioner också i EU. Detta är någonting som vi pekar på i ett av våra yrkanden, som jag dock inte yrkar bifall till här och nu.

En annan fråga är den om en tribunal. Vi hörde tidigare om EU-centret för att kunna samla in bevis. Det är bra. Men man måste nå hela vägen fram till att nationalförsamlingen beslutar om en tribunal som verkligen kan adressera det aggressionsbrott som Ryssland har begått. Det är viktigt att hålla den frågan levande och inte lämna den.

Herr talman! Här finns ett tillkännagivande, vilket inte är så vanligt i det här läget. Det handlar om att man måste förändra den rättsliga grunden för terrorlistning. Rådets ståndpunkt från 2001 präglades av händelserna den 11 september, 9/11, när världen chockades av det som hände i New York. Man skapade då en rättslig grund som inte tar in det som har hänt sedan 2001. Vi har sett statsunderstödda terrorgrupper, till exempel Wagner, och vi har jobbat för att få den terrorlistningen. Vi ser också vad som händer med IRGC, men när vi försöker driva dessa frågor heter det alltid att det inte finns någon rättslig grund.

EU måste förmå att skapa en rättslig grund och uppdatera den bas som finns för terrorlistning. Det verkar som om man på flera ställen nu inser att man borde ha gjort mer av detta under de år som gått. Vi hoppas att regeringen nu verkligen gör slag i saken och inte bara söker enighet utan faktiskt försöker att driva på även om det kostar.

Det är bra att vi har nått detta tillkännagivande. Det handlar återigen om att sätta gränser och att hålla gränsen även om det kostar och blåser lite grann. Så kan även vi skapa förflyttningar. Det ska inte bara vara de auktoritära, bakåtsträvande krafterna som sätter mål och försöker skapa en förflyttning av våra värderingar.

Håll gränsen för frihet, för fred och för klimatet, också i det kommande valet!