Fru talman! Jag har inga problem med att under en integrationsdiskussion även prata pengar. Det är självklart att pengar möjliggör vad man kan göra och önskar göra.

Problemet är att det ibland i denna kammare låter som att det är stor skillnad på budgetarna. Men om man tittar på budgetarna ser man att det kan skilja en halv till en procent. Då pratar vi bara om den statliga budgeten. Ute i kommunerna och regionerna har man egna budgetar och egna skatteunderlag. Det är alltså inte där skillnaden finns. En halv procent mer eller mindre kommer inte att lösa segregationen, utan det är en kvasidiskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är helt korrekt att Uddevalla är ett lokalt exempel. Det jobbiga är att forskningen inom skolområdet visar att pengar inte har någon avgörande effekt på vad som händer i en skola. Det som har effekt är om det finns en bra rektor. Det finns flera spännande studier som visar att ett byte av rektor i ett utsatt område har skapat förändring. Jag kommer själv att ta upp ett sådant exempel i mitt anförande.

Det handlar alltså om hur vi jobbar med värderingar, den sociala gemenskapen, inställningen till civilsamhället, hur andra vuxna blir delaktiga och hur vi får hemmasittarna att inte sitta hemma. Det är inte bara en budgetfråga, och det var min grundläggande kritik. Jag har respekt för ert engagemang, men jag tycker att ni gör en för grund och för enkel analys.

Jag ska ta ett sista exempel. Fritidsgårdar tror jag att de flesta av oss försvarar. Jag ställde en fråga till RUT om fritidsgårdar har något samband med att kunna få en bättre situation i stadsdelar.

Forskningen visar tvärtom att fritidsgårdar blir en samlingsplats för kriminalitet på en del ställen. Då måste vi orka prata om det också om vi vill lyckas med integrationen.