Protokoll 2023/24:114 Onsdagen den 15 maj

ärendedebatt / Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
Anf. 164 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är tre viktiga områden som diskuteras i motionsbetänkandet. Det kanske allra största av dem är kompetensförsörjning. Det är ett av de grundläggande problem vi har inte bara i svensk sjukvård utan i sjukvården i de flesta andra länder. I de kontakter som man har som riksdagsledamot med kollegor i andra länder är det precis det som de beskriver.

Det är ett bekymmer att frånsett att vi har samma problem som man har i andra länder vad gäller kompetensförsörjning ser vi till att förvärra problemen i Sverige genom egna åtgärder. Ta en sådan sak som nu drabbar sjukvården med EU:s arbetstidsdirektiv. Det hade inte behövt vara så att det är Bryssel som fattar besluten om arbetstiderna i den svenska sjukvården.

Fru talman! Det var med några få rösters övervikt som vi här i kammaren fattade beslutet om att ge det mandatet till EU. Det tåget har nu gått. Men man ska komma ihåg att beslutet fattades i den här kammaren. Vi skulle ha kunnat ha ett annat agerande från regeringens sida också i den frågan, även om det ytterst är en sak för arbetsmarknadens parter. Men det var här i riksdagen som vi fattade det beslutet.

Det andra är att vi har Nationella vårdkompetensrådet. Det kommer med ganska intressanta slutsatser. Det var bland annat därifrån man sa: Vi har nog egentligen ingen brist på barnmorskor i Sverige. Vi har de barnmorskor som vi skulle behöva. Problemet är bara att de inte vill jobba med förlossningar inom sjukvården, utan de jobbar med ett antal andra saker.

Fru talman! Det blir inte mer populärt att arbeta i den svenska sjukvården om man gör som regeringen och Sverigedemokraterna. De säger: Vi ska nu utreda om man inte ska få ytterligare en uppgift i sjukvården, nämligen att ange dem som inte har ett fullständigt personnummer. Eller för den delen, vilket skulle kunna drabba förlossningsenheter, att ta bort möjligheten att använda tolkar.

Ytterligare en sak som förvärrar problemen vad gäller kompetensbrist är det faktum att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har lagt in en broms vad gäller arbetskraftsinvandringen. Det skapar akuta problem både i sjukvården och inte minst i äldreomsorgen.

Ett av de mest uppmärksammade fallen där är från Norrbotten. Norrbottens kommuner och region vädjar till regeringen: Låt oss slippa höjda försörjningskrav för arbetskraftsinvandring.

I ett läge där man har brist på personal i äldreomsorgen kan man tvingas utvisa ett antal personer som fungerar väldigt bra och kan arbeta, som exempelvis i Harads uppe i Bodens kommun. De problemen kommer sedan att fortplanta sig in till sjukvården.

Detta är problem som vi, eller rättare sagt regeringen med stöd av Sverigedemokraterna, skapar för den svenska sjukvården. Det är något som vi verkligen inte hade behövt med tanke på det allvar vi har i bristen på kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Vi har Nationella vårdkompetensrådet. Det anmärkningsvärda i det svenska systemet är att volymen på utbildning av exempelvis specialistsjuksköterskor men även specialistläkare är någonting som varje region själv fattar beslut om.

Det var säkert bra i en annan tid. Utbildade man sig i Jämtland då stannade man i Jämtland tills man dog. Men så är det inte i dag. Unga människor som utbildar sig inom vården skaffar sig utbildningen i Halland, och sedan vill de flytta till en annan del av landet.

Då måste man ha ett nationellt vårdkompetensråd som inte bara är rådgivande utan som faktiskt har mandat att fatta den typen av beslut som gäller detta.

Det finns också det här med ehälsa. Det är ett av de mest spännande områdena nu. Jag kan bara hålla med min socialdemokratiska kollega som sa att det är ett högt tempo i att tillsätta utredningar. Men ska det bli verkstad handlar det också om att tillföra de ekonomiska resurserna.

Jag ser inte minst vilken utveckling det skulle kunna erbjuda för de glesare delarna av landet. Där är det märkligt med den situation vi har i Sverige. Det gäller de regioner som har det absolut tuffast när det gäller sjukvården och ekonomin. Jag tänker på Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Där behöver man göra väldigt stora satsningar på digital sjukvård. Men där är staten inte beredd att tillskjuta resurser.

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till reservation nummer 11.