Fru talman! Motionsbetänkandet Grundläggande om utbildning återkommer för debatt en gång om året. Mitt fokus har nästan alltid varit elevernas trygghet - mer specifikt det fysiska våld som närmare 50 procent av niondeklassarna i Brås rapporter uppger att de har blivit utsatta för under skoltiden. Det handlar också om de nästan 10 procent som behöver uppsöka vård under skoldagen för de skador som de tillfogats av sina skolkamrater. Det rör också de lärare som blir slagna och hotade.

I dag skulle jag dock vilja säga några ord om en annan typ av våld som är minst lika närvarande och lika skadligt.

Fru talman! Det svenska skolsystemet vilar på en lagstiftning med ambitionen att varje unge ska bli en demokratisk medborgare med goda svenska värderingar, stor respekt för mänskliga rättigheter och en förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. I tider som dessa är det särskilt viktigt. Med krig i vårt närområde, oroligheter i världen, desinformationskampanjer och trollfabriker som härjar måste den svenska skolan lyckas med detta uppdrag. Det handlar i slutändan om motståndskraft.

När föräldrar lämnar sitt barn den första skoldagen kan jag föreställa mig att många känner en nervositet. Hur ska det gå? Kommer hon att få kompisar? Kommer hon att vara lika dålig på matte som jag var? Kommer läraren att vara snäll och kompetent?

Så föreställer jag mig att föräldrarnas tankar går. Jag har själv inga barn, men om jag någon gång skulle få förmånen att stå där och vinka av mitt barn den första skoldagen i Malmö skulle jag tänka ett par tankar till. Kommer hon att utsättas för rasism? Kommer hon att drabbas av hederskulturen?

Att varje elev ska lämna svensk skola med värderingar om allas lika värde, jämställdhet och demokrati innebär inte att resan dit är enkel eller rak. Barn får sina första grundläggande värderingar i hemmet av sina föräldrar. Ofta stämmer de överens med samhällets gemensamma normer och värderingar, men ibland gör de inte det. Då ska rektorer, lärare, specialpedagoger, matsalspersonal och vaktmästare, ja, alla vuxna som utgör en del av Skolsverige, göra det svåra arbete som det innebär att utmana normbrytande och destruktiva tankemönster och beteenden.

I detta viktiga arbete har den moderatledda regeringen stärkt skolmyndigheternas uppdrag mot bland annat hederskultur, rasism och extremism. Skolinspektionen har fått i uppdrag att stärka sin tillsyn av de skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild när det kommer till extremism. Tillsynen ska alltid, eller så ofta det är möjligt, genomföras genom oanmält besök.

Efter förstärkningar av läroplanen med formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck fick Skolinspektionen i uppdrag att granska skolors arbete med att förebygga och bemöta rasism, sexism, homo- och transfobi och även hedersrelaterat våld och förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Skolverket ska även vidareutveckla det stödmaterial och den kompetensutveckling som finns mot hedersrelaterat våld och förtryck och i det arbetet inhämta kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggandet rådet, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och andra relevanta aktörer.

Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia utvecklat ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet i syfte att motverka antisemitism och alla former av rasism. Demokratistegen, som detta verktyg heter, består av sju steg för hur skolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, alltid utifrån verksamhetens behov. Nu ser vi till att detta verktyg också anpassas för att kunna användas av exempelvis förskolan. Att börja i tid är A och O, och myndigheterna arbetar alltid utåtriktat för att nå fler skolor.

Avslutningsvis vill jag säga att vi stärker rektors ansvar för tryggheten i skolan - för all form av trygghet i svensk skola. Med det kommer även befogenheter att agera när det krävs. Att vuxenvärlden tar sitt ansvar när ett barn blir utsatt är inte bara avgörande för att säkra det utsatta barnets trygghet utan också för att säkra barnets förtroende för vårt gemensamma samhälle.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.