STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Vi lever i en mörk tid, där den regelbaserade världsordningen ställs inför utmaningar från auktoritära länder som Ryssland, Iran och Kina. Det är en period där grundläggande värden som fred, frihet och demokrati återigen måste försvaras. Det är samma värden som en gång inspirerade tre kristdemokrater i Europa - Adenauer, Schuman och De Gasperi - att starta den europeiska gemenskapen som ett fredsprojekt med målet aldrig mer krig.

EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform, och ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Målen för EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik inkluderar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna samt att arbeta för konfliktförebyggande och internationell säkerhet. Sverige har uttryckt en ambition att driva på för att EU ska stärka sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket också syns i genomförandet av den strategiska kompassen, den militära förmågeutvecklingen och främjandet av den europeiska försvarsindustrin.

Europeiska rådet har sedan starten av Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina betonat vikten av ansvarsutkrävande och stöd för utredning av de ryska och belarusiska aggressionerna samt andra krigsförbrytelser. Rådet har också gett sitt stöd för arbetet med att skapa en tribunal för att lagföra brotten mot Ukraina och en framtida kompensationsmekanism. Sverige deltar i kärngruppen som arbetar med att etablera en tribunal för prövning av aggressionen mot Ukraina.

EU och dess medlemsstater utgör världens främsta givare av bistånd. Sveriges regering har i sin reformagenda för bistånd betonat EU:s betydelse som en kanal för svenskt bistånd och vikten av att uppnå utvecklingseffektivitet. Reformagendan tydliggör regeringens avsikt att bidra till att stärka EU:s roll som en global aktör, samtidigt som man strävar efter att EU:s utvecklingssamarbete ska präglas av öppenhet och följa de överenskomna principerna för effektivt utvecklingssamarbete på internationell nivå.

Herr talman! Förra året var särskilt betydelsefullt för Sverige inom EU-samarbetet, inte minst med tanke på att vi under första halvåret för tredje gången fick axla rollen som ordförandeland. Ambitionen var tydlig: att göra EU säkrare, grönare och friare.

Konkret innebar detta att Ukraina sattes högst upp på prioriteringslistan. Ett så långsiktigt och enigt stöd för Ukraina som möjligt måste fortfarande vara ambitionen såväl för varje nytt beslut i EU-kretsen som för varje dialog med våra samarbetspartner.

EU tar nu på allvar upp frågan om unionens konkurrenskraft och gör nödvändiga reformer, värnar styrkan i den inre marknaden och söker mer frihandel. Med Fit for 55 i hamn, med allt vad det innebär för svenskt näringsliv, och det fasta försvaret av EU:s grundvalar och medlemsländernas rättsliga institutioner fick ordförandeskapet samfällt ett mycket gott betyg, och vårt utökade kontaktnät skapar goda möjligheter att få unionen att fokusera på sina kärnvärden.

Herr talman! Framtidens EU behöver såväl gränser som frihet. Europa står inför flera omfattande utmaningar: irreguljära migrationsströmmar, hotet från Ryssland, beroendet av Kina och klimatförändringar. För att möta dessa måste vi återigen definiera vad vi vill att EU ska vara och vilka värden vi strävar efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Kärnuppdraget måste vara tydligt: att garantera freden, friheten och frihandeln. Tyvärr ser vi en tendens till att allt fler detaljer regleras i Bryssel, vilket leder bort från detta uppdrag.

Säkerheten och oberoendet måste stärkas, särskilt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Europa står inför. Det kräver en förstärkt försvarsindustri, utökning av Frontex för att säkra gränserna och ett minskat beroende av Kina.

EU bör inte detaljreglera skog och mark. I stället behöver vi se dess potential särskilt inom jord- och skogsbruket som utgörande en del av lösningen både för klimatutmaningen och för livsmedelsförsörjningen. En realistisk klimatpolitik med en folklig förankring är avgörande för att nå 2040-målen. En viktig del av klimatmålen är att påskynda elektrifieringen och snabba på investeringar i kärnkraft.

Den ekonomiska och personliga friheten i unionen måste prioriteras, och den inre marknaden behöver fortsätta att utvecklas. Samtidigt krävs uppdaterad lagstiftning för att möjliggöra innovation, särskilt inom digitalisering och AI. EU ska inte blanda sig i medlemsländernas sociala politik. Det är viktigt att respektera nationell suveränitet, särskilt när det gäller frågor som vård, socialförsäkring och arbetsmarknad.

Herr talman! Sverige står, liksom övriga medlemsländer, inför ett Europaval som kommer att forma EU:s framtid. Vi bör sträva efter det som bäst tjänar både Sverige och Europa. I dag yrkar jag därför bifall till reservation 7. I övrigt stöder Kristdemokraterna utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)