Fru talman! Jag tackar ministern än en gång för svaret.

Som jag nämnde tidigare kan Svenska kraftnäts vägledning för anslutning till stamnät få både mindre och större konsekvenser för dem som är inblandade. Det är viktigt att belysa vilken roll statliga bolag har i processen för den nationella energipolitiken. Det är också av största vikt för investerare och för industrin att få klarhet om regeringens och Svenska kraftnäts tidsplan för fullständig implementering av det uppdrag som Svenska kraftnät blivit tilldelat. Även Energimarknadsinspektionen har fått ett uppdrag att kontrollera det här.

Frågan är vilket datum som gäller för implementeringen. Var det den 31 december 2023, alltså vid årsskiftet, eller är det den 31 december 2024? Nu blandade jag kanske ihop årtalen; det ska nog vara 2024 respektive 2025.

I regeringens nya energipolitiska inriktningsproposition är det uppenbart att en snabb och ändamålsenlig uppbyggnad av elnätet ska underlättas genom förkortade och effektiviserade tillståndsprocesser, vilket självklart är bra och något vi välkomnar. Här krävs det klarhet om vilka konkreta åtgärder regeringen avser att implementera för att göra dessa processer mer förutsägbara. Vad innebär det i praktiken, och hur säkerställer regeringen att effektiviseringen inte påverkar andra viktiga värden, till exempel miljöhänsyn och lokalbefolkningens intressen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare anser jag att det är viktigt att förstå hur statsägda bolag har kunnat uppdatera sina principer för anslutning till elnätet på rekordfart. Är det möjligen ett tecken på att statliga bolag ges fördelar som inte är tillgängliga för privata aktörer?

För att marknaden ska fungera och ha förtroende för staten som marknadsaktör är det angeläget att alla bolag behandlas likvärdigt och att processerna är transparenta, vilket jag har nämnt förut. Det är även nödvändigt att ställa frågan om köplats och varför ett visst statligt energibolags senaste agerande inte gjordes utifrån tidigare praxis. Finns det en bredare förändring i regeringens politik? Hur förhåller sig detta till ambitionen att säkerställa en rättvis och konkurrensneutral energimarknad?

Slutligen vill jag ta upp Svenskt Stål AB, SSAB, och dess omställning till att bli ett elektrostålverk. Det är kritiskt att vi som beslutsfattare förstår om och hur regeringens åtgärder för att prioritera effekttilldelningen till SSAB har påverkats av nationella klimatmål. Denna fråga är relevant inte bara ur ett industriellt perspektiv utan är även central för hur Sverige ska positionera sig i förhållande till klimatmålen för 2030.

Fru talman! Sammanfattningsvis anser jag att dessa frågor behöver få ett tydligt och genomtänkt svar från ministern å regeringens sida. Vi måste kunna garantera att vår energipolitik är inte bara ambitiös utan också rättvis och transparent och ger tydlig vägledning och stöd till alla inblandade aktörer.