Fru talman! Det första jag skulle vilja säga är att Regeringskansliet sammanfattningsvis har ganska god kunskap om enskildheter. Vi har enskilda exempel på sådant vi tycker eller har indikation på har fungerat väl och på sådant som har fungerat mindre väl. Vi har dock begränsad kunskap om de sammantagna effekterna av det stöd som vi ger. Vad blir summan av alla de statliga stöd som ändå finns?

Jag vill också gå så långt som att säga att tidigare regeringar har lämnat skeppet utan större överblick. Det försöker vi nu rätta till med det som står i budgetpropositionen för innevarande år, nämligen 15 miljoner kronor för att systematiskt utvärdera offentliga företagsfrämjande insatser. Detta arbetar vi med just nu på Klimat- och näringslivsdepartementet. Det projektet ska skapa bättre förutsättningar för redovisning, uppföljning och utvärdering av statliga stöd, insatser och offentliga bidrag till företag och ge överblick över vårt företagsfrämjande system.

Det andra handlar om Tillväxtanalys. Det är anslag som har förstärkts, som Tobias Andersson var inne på, för att stärka arbetet med just effektutvärdering.

Det tredje är det som står i finansplanen för budgetpropositionen 2024. Regeringen vill också se över hur det statligt finansierade företagsfrämjandet kan bli så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.

När jag klev in på mitt departement fanns inte den typen av samlad bild. Vi behöver skaffa oss en sådan.

Det gamla kommunalrådet i mig, pragmatikern, som nu ger sig ut i alla dessa EU-sammanhang och internationella sammanhang ser ett problem med att många länder har börjat trycka in statsstöd medan vi inte gör det på samma sätt. Det väcker frågor. "Jaha, här är ett svenskt företag som inte har fått den här typen av stöd, men det garanteras i andra sammanhang. Betyder det att den svenska regeringen inte tror på det här projektet?" Det visar på hur toxiska statsstödsrace är. Det sätter också fokus på att skattemedel används för att bana väg för sådant som borde ha lösts genom att i stället öka lönsamheten och bärigheten genom att minska regelbördan för företagen. Samtidigt ser verkligheten ut som den gör.

När vi kan hämta hem pengar från EU - alltså våra egna skattemedel som vi har pumpat in i EU-systemet - till svenska intressen är det klart att vi ska använda den möjligheten. Men det är uppenbart att det är en djungel i dagsläget. Vi har dålig överblick. Det styr vi upp nu.