Fru talman! När energipriserna stack iväg till följd av covidpandemin och Putins fasansfulla invasion av Ukraina började olika partier se över hur vi skulle hantera de skenande energipriserna. För oss i Miljöpartiet var det självklart med en god fördelningspolitik. Med rätt lösning på rätt plats ser vi till att de som har de minsta ekonomiska marginalerna skyddas mest. Klimatarbetet måste fortsätta, för om vi backar på klimatpolitiken drabbas vi alla av de förvärrade klimatrelaterade risker som det innebär. Det innebär kostnader, såväl ekonomiska som andra.

Sverigedemokraterna lyfter i sitt anförande i stället en stolthet över att man har sänkt flygskatten och skatten på fossila drivmedel och rivit upp reduktionsplikten. Konsekvenserna av det är att Sverige nu är på väg att inte nå ett enda av våra klimatmål – inte våra nationella mål som vi här i riksdagen har beslutat om tillsammans och inte heller de mål som vi är bundna av inom ramen för det vi har beslutat om tillsammans i EU. Detta innebär också kostnader i form av förvärrade klimatrelaterade risker, högre risk att Parisavtalet inte nås och även kostnader i form av risk för viten eller höga kostnader för att behöva köpa utsläppsutrymme från andra länder.

De åtgärder som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen genomförde för att hantera de höga energipriserna resulterade också i en helt upp- och nedvänd fördelningspolitik med mest resurser till dem som redan har mest och minst till dem som saknar resurser. Det finns skäl till att Sverigedemokraterna inte nämnde till exempel kollektivtrafiken med ett ord i anförandet.