Fru talman! Denna debatt handlar om vilka som ska kunna vara med och påverka och arbeta med slutförvaret av kärnavfall. Det är ett otroligt stort projekt som Sverige måste hantera eftersom vi under lång tid haft kärnkraft och annan verksamhet som ger avfall. Detta avfall är farligt under lång tid och måste därför förvaras mycket säkert, nedgrävt i bergrum och täckt med bland annat bly.

Slutförvaret finansieras av kärnkraftsbolagen själva. Jag har varit på plats i Forsmark där arbetet med planerna inletts. Det är ju hiskeligt när man tänker att det planeras för en istid och mycket annat innan avfallet är ofarligt. En soptipp vilken som helst är det alltså definitivt inte.

Vänsterpartiet instämmer i flera delar av regeringens proposition om förändrade villkor för kärnavfallskommuner att erhålla medel ur Kärnavfallsfonden. Vi delar däremot inte regeringens bedömning att kärnavfallsavgiften inte ska finansiera ekonomiskt stöd till ideella föreningar.

Det tidigare Miljödepartementet skrev i en promemoria att kärnavfallsavgiften ska kunna användas för ekonomiskt stöd till ideella föreningar och deras arbete under den tid som slutförvaret planeras och byggs. I regeringens proposition avviker man från promemorian och gör bedömningen att så inte bör vara fallet. Det är olyckligt.

Alla stora projekt blir bättre om flera personer, organisationer och perspektiv är med i arbetet. Då ser man olika möjligheter och problem och kan lösa dessa tillsammans utifrån olika kunskaper och infallsvinklar.

Regeringen har nu gått till angrepp mot en rad organisationer och institutioner som alla värnar det demokratiska varandet. Det handlar bland annat om nedskärningar inom folkbildning, indraget stöd till etniska organisationer, slopat stöd till konsumentorganisationer och ett borttaget informationsstöd till organisationer som arbetar med bistånd. Vänsterpartiet menar att det är en allvarlig utveckling som riskerar att få långtgående konsekvenser för det demokratiska inflytandet och engagemanget.

Ideella föreningar har, precis som regeringen skriver, länge varit engagerade i frågan om hantering och slutförvaring av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, bland annat genom Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Mellan 2005 och 2017 fanns möjlighet för dessa föreningar att få ekonomiskt stöd ur kärnavfallsfonden för sitt arbete.

Den nuvarande regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna tagit bort medlen helt från 2024. Det innebär att alla särskilda resurser för oberoende granskning av kärnavfallsfrågor har slopats. I stället menar man att organisationer som arbetar med detta ska söka allmänna stöd från Naturvårdsverket. Till saken hör att regeringen valt att minska nämnda medel och att det dessutom finns en stor efterfrågan även från andra organisationer. Effekten har blivit att MKG tvingats stänga ned sitt kansli.

Regeringen motiverar sin bedömning i propositionen med att frågan om lokalisering av slutförvaret av använt kärnbränsle är avgjord. Nu, menar regeringen, går arbetet med slutförvar in i ett tekniskt skede, och dessutom anses kommunerna kunna tillgodose att allmänheten garanteras insyn. Vänsterpartiet håller inte med utan anser att det även framöver bör finnas pengar att söka för miljöorganisationerna och andra engagerade för arbetet med slutförvaret. Behovet av insyn och folkförankring i processen är stort.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation 1.