Herr talman! Vi debatterar nu ett antal motioner från den allmänna motionstiden som berör mänskliga rättigheter. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen slås det fast att alla människor har samma grundläggande rättigheter, bland annat mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet, religions- och övertygelsefrihet samt rätt att delta i allmänna, fria och hemliga val.

Tyvärr ser vi att alltför många länder bryter mot dessa rättigheter på en rad punkter, och utvecklingen ser inte ut att gå åt rätt håll. Vi ser det i det illegalt ockuperade Västsahara och i Palestina. I Gaza blir brotten mot de mänskliga rättigheterna mycket tydliga – Israel förhindrar mat och andra förnödenheter att nå fram till civilbefolkningen, som nu befinner sig i en hungerkatastrof. Tusentals döda civila talar sitt tydliga språk: Israel har brutit mot folkrätten och krigets lagar.

Vi ser även hur länder som Afghanistan, Iran, Kina, Ryssland, Belarus, Kambodja, för att nämna några, bryter mot de mänskliga rättigheterna på ett omfattande sätt. I det orättfärdiga ryska anfallskriget mot Ukraina har vi sett otaliga brott mot civilbefolkningen och de mänskliga rättigheterna. I Afghanistan och Iran ser vi hur demokratin och kvinnors rättigheter kränks varje dag, och i Kina ser vi ett fortsatt förtryck av etniska minoriteter och oliktänkande.

Det är särskilt viktigt att demokratiska länder som Sverige inte låter brotten mot de mänskliga rättigheterna ske obemärkt utan gör sitt yttersta för att motverka dessa brott och står upp för de mänskliga rättigheterna fullt ut.

Vänsterpartiet har skrivit flera motioner som berör de mänskliga rättigheterna inom olika områden. Vi står upp för de mänskliga rättigheterna i alla lägen, och vi är de första att protestera när de kränks oavsett vem som kränker dem eller var det sker. Detta betänkande är ganska smalt och tar endast upp några frågor kopplade till de mänskliga rättigheterna, men vi har vid andra tillfällen tagit upp och debatterat andra frågor med fokus på dessa rättigheter. Jag kommer nu att fokusera på våra två reservationer i detta betänkande, och den första rör politiska fångar.

Turkiet lever inte upp till kraven på demokrati och mänskliga rättigheter. Snarare går utvecklingen åt helt fel håll. I valet 2023 var det uppenbart att oppositionens möjligheter till en rättvis valrörelse var kraftigt begränsade. Flera ledande företrädare, organisatörer, advokater, journalister och kulturutövare greps före valet, vilket enligt valobservatörer från OSSE ledde till ett ojämnt spelfält i valrörelsen.

Det tredje största partiet i landet, det prokurdiska oppositionspartiet HDP, riskerar att upplösas av Erdoğans regim, och ledande politiker kan dömas i massrättegångar, helt i strid med demokratiska principer. För att alls ha en möjlighet att delta i valet tvingades politiker i stället att kandidera för ett betydligt mindre parti: den rödgröna vänstern, YSP.

Men förtrycket mot oppositionen började långt innan dess. Vid kuppförsöket 2016 fängslades tusentals oliktänkande, journalister, lärare, advokater och människorättskämpar. Turkiet har lämnat Istanbulkonventionen, som försvarar kvinnors rätt att inte bli utsatta för våld, och sedan dess har jämställdheten kraftigt försämrats.

Den 4 november 2016 fängslades Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ, partiledare för HDP, tillsammans med nio andra parlamentsledamöter på politiska grunder. Demirtaş sitter fortfarande frihetsberövad. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger konstaterat att syftet med fängslandet varit att kväsa politisk opposition och debatt i Turkiet. Domstolen har vidare uppmanat Turkiet att omgående frige Demirtaş. Hans enda brott är att han öppet kritiserat Erdoğans politik, och på grund av det har han nu suttit åtta år i turkiskt fängelse under mycket svåra förhållanden. Sverige bör verka för en ovillkorlig och omedelbar frigivning av Selahattin Demirtaş.

Det är dessutom förkastligt att Sverige återupptagit vapenhandeln med Turkiet som en eftergift för Natomedlemskapet. Turkiet ska inte heller tillåtas att bli en EU-kandidat så länge man inte respekterar grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Nu när vi är medlemmar i samma militärallians är det viktigt att Sverige inte minskar kritiken mot Turkiet när Turkiet fortsätter att begå övergrepp mot oppositionen och bryter mot grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

Herr talman! Vår andra reservation rör ett helt annat område, nämligen allvarliga internationella miljöbrott, som brukar kallas ekocid. Denna reservation har vi tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Det är uppenbart att naturen behöver ett starkare rättsligt skydd och att behoven har ökat med åren. Fallen av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid är tyvärr många. Gruvbolag, skogsskövlare, fossilenergibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället.

En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg i att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för de fattiga länder med svag miljölagstiftning som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Sedan några år tillbaka har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men det vore ännu bättre med en renodlad ekocidtillämpning där alla fall av omfattande miljöförstöring skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av natur i sig är ett brott.

Under den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland orsakat omfattande förstörelse av naturen och miljön, alltså ekocidbrott. Det har skett löpande men framför allt genom förstörelsen av Nova Kachovka-dammen den 6 juni 2023. Som en konsekvens av Rysslands agerande kommer det att ta lång tid innan naturen och miljön återhämtar sig, om de någonsin gör det. Utskottet fick också en tydlig redogörelse av de omfattande miljöbrotten i Ukraina genom den utredning som leds av Margot Wallström.

Vänsterpartiet anser att ekocid måste läggas till som brott i Romstadgan och att Ryssland med flera miljöbovar måste åtalas för brott mot naturen. Sverige bör inom FN och EU verka för att uppdatera det juridiska ramverket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra brott mot naturen genom att inkludera ekocid i Romstadgan.

Utskottets majoritet är i grunden positiv till förslaget men anser att det behöver utredas mer. Jag beklagar verkligen att utskottets majoritet inte kan ställa sig bakom förslaget i nuläget och därigenom skynda på processen i denna oerhört viktiga fråga.

Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 5.