Fru talman! Jag tackar statsrådet för inlägget. Det var inget svar på frågorna, och det var inte ett svar på hur man tänker ta sig an utmaningarna.

Statsrådet klagar över Tiktok, men problemen är djupare än så. Jag nämnde att det i dag finns många tusen arbetslösa ungdomar på den svenska arbetsmarknaden. Men det går inte att diskutera ungdomsarbetslösheten utan att belysa situationen för unga med funktionsnedsättning. Det är förvånande att statsrådet i sitt svar inte sa något om hur situationen för unga med funktionsnedsättning ser ut på arbetsmarknaden.

Statistiska centralbyråns siffror visar att endast hälften av personerna med funktionsnedsättning är sysselsatta. För dem med nedsatt arbetsförmåga är siffran ännu lägre, endast 44 procent. Detta ska vi jämföra med sysselsättningsgraden på 81 procent för den övriga befolkningen.

Fru talman! Denna utmaning är ännu större för personer med bostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, det vill säga LSS. Där är endast 3-4 procent sysselsatta.

Dessutom visar statistik från Skolverket att endast en av tio ungdomar som lämnar anpassad gymnasieskola har ett jobb hösten efter. Till det kan vi lägga att det är oroväckande att var tredje ungdom varken arbetar, studerar eller deltar i daglig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag finns enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 140 000 ungdomar utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Denna situation kan leda till långvarigt utanförskap och allvarligt påverka ungas psykiska hälsa och framtidstro. Det fanns inte ord om detta i statsrådets svar.

Fru talman! Vi står inför stora samhällsutmaningar, till exempel en åldrande befolkning och en ständig ekonomisk omställning. Därför är det viktigt att vi kan inkludera och värdera alla tillgängliga kompetenser inklusive hos dem med funktionsnedsättning. Trots detta visar den aviserade budgeten från regeringen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att man inte tar frågorna på allvar. Statsrådet Johan Pehrsons regering avsätter 4 miljoner kronor för att adressera dessa djupgående problem i vårändringsbudgeten.

Fru talman! Arbetsförmedlingens rapporter visar gång på gång att unga med funktionsnedsättning möter hinder. De har svårt att hitta arbete, och därför uppmanar jag regeringen att även titta på dessa frågor.

Fru talman! Vi kan konstatera att de nedskärningar som har genomförts under Johan Pehrsons ledning har minskat antalet specialister, arbetsterapeuter och psykologer, och de är viktiga för de unga med funktionsnedsättning som försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi kan också konstatera att bristen på specialister inom Arbetsförmedlingen innebär att man inte kan använda mycket av lönebidragspengarna. De pengarna går tillbaka till staten.

Fru talman! Det är viktigt att resurserna till Arbetsförmedlingen är säkrade så att man kan hjälpa ungdomar med funktionsnedsättning och ge dem det stöd de behöver. Det kräver en förstärkning av Arbetsförmedlingens arbete i samarbete med kommuner och andra arbetsgivare.

Återigen tillbaka till frågan. När Johan Pehrson ser statistiken och situationen för unga i dag, vad är statsrådets svar? Hur tänker statsrådet agera? Vad är statsrådets svar till alla de ungdomar som nu sitter hemma och tittar på den här debatten? Vad kan de räkna med för stöd? Vad är regeringens plan, idéer, vision? Finns det något?