Fru talman! Varje ung människa som lämnar skolan ska efter avklarad skolgång läsa vidare, jobba, resa eller göra något roligt. Men först måste man i så fall jobba och tjäna ihop sina egna pengar. Det är jätteviktigt.

Det finns ingen annan politik för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten än att se till att fler ungdomar klarar skolan, klarar en utbildning, praktisk eller teoretisk på gymnasiet, som gör att de kommer ut i arbetslivet och är anställbara. Det är den största utmaningen.

Om Serkan Köse gillar att googla på nätterna ska han googla på "utbildning ungdomar läsa-räkna-skriva-kompetens". Då kommer han att hitta information om att ta bort de digitala slaveriplantagerna där människor går ned sig i mörka kaninhål och förstör sina liv genom att titta på Tiktok. Där händer absolut ingenting. Att se till att de lär sig att läsa, räkna och skriva är politik för att unga människor ska bli anställbara så att de kan förverkliga sina egna små drömmar. Det är den vägen vi går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att alla inte har haft den möjligheten. Många har gått i en skola som har ställt för låga krav med för mycket flumpedagogik. De har kanske inte haft stödet hemifrån. Många ungdomar, oavsett var de kommer från, formas av vilka förväntningar och vilket stöd de har hemma. Det är de vuxna, föräldrarna, som har ansvaret för sina barn.

Arbetsförmedlingen har särskilda insatser för unga, men min ambition är att så få unga som möjligt ska hamna där. De som ändå kommer till Arbetsförmedlingen får insatser via garantierna.

För de unga är kopplingen till arbetsmarknadsenheter i kommunerna omfattande. De har ett allt tätare samarbete, och vi gör allt vi kan för att tajta samarbetet ännu mer. Kommunerna och Arbetsförmedlingen ska arbeta tillsammans, och hinder mot informationsutbyte ska bort. De ska använda gemensamma offentliga resurser rätt. Men det här kommer alltid tillbaka till ett enda spår, nämligen utbildning. Det finns inget annat sätt än att man är tillräckligt kompetent eller har vissa grundläggande förmågor och sedan rätt attityd så att man kan bli anställbar, oavsett om det är fråga om en subventionerad anställning eller en direkt anställning.

Sveriges glassfabriker och Sveriges batterifabriker skriker efter unga och duktiga människor som vill jobba eller personer som vill arbeta i de företag som i dag ändå har lediga arbeten - men de kan inte anställas eftersom de har för låg formell utbildning. Det finns inte riktigt någon annan väg framåt.

I fråga om de orter som är särskilt utsatta är det ännu viktigare att jobba nära. Jag var i Gävleborg häromsistens, och där tittade jag på hur man jobbar med projektet på arbetsmarknadsenheten. Men det är inte så att det bara är ungdomar som har stora utmaningar. Här kan finnas vuxna personer från ett annat land, och de talar nästan ingen svenska eller har ingen eller bristfällig utbildning från något land på jordklotet. Då finns stora utmaningar för att de ska komma i jobb. Vägen är via företag som med hjälp av stöd kan anställa dessa människor. Jag återkommer till detta.