Fru talman! När jag begav mig upp till Stockholm i dag blev tåget stående några extra minuter i Hallsberg, och sedan ropade man ut i högtalarna att anledningen till förseningen var en oanmäld rullstol där man hade bokat en vanlig plats. SJ bad om ursäkt för förseningen men inte för sitt sätt att agera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så där kan det vara när man har en funktionsnedsättning. Helt plötsligt råkar man ut för det som vi brukar kalla funkofobi i samhället. Man är tvungen att slåss mot funkofobin och mot fördomar, men man är också tvungen att hela tiden slåss för sina rättigheter för att kunna bli delaktig i samhället på lika villkor. Det är egentligen om detta, fru talman, som den här debatten handlar om, det vill säga delaktighet, i det här fallet delaktighet för personer med dövhet, hörselskada eller dövblindhet.
Det är ingen ny fråga som är uppe till debatt här med statsrådet, utan frågan om tolktjänsten har utretts och debatterats i över tio års tid. 2020 års tolktjänstutredning, som min interpellation handlar om, bygger i sin tur på 2010 års tolktjänstutredning, som redan då gav bilden av en splittrad tolktjänst som inte fungerade, som var både svåröverblickbar och oförutsägbar för den som behövde den och som lade fram förslag om en samlad tolktjänst.
Det resulterade sedan i en promemoria som togs fram mellan några olika departement och till sist i ytterligare en utredning som blev 2020 års tolktjänstutredning. Där befinner vi oss i dag. Utredningen blev klar i mars 2022, för snart två år sedan. Sedan var det en remisstid efter det, men det har gått ett och ett halvt år utan förslag om åtgärder eller genomförande. Det är just förslag om genomförande som jag efterfrågar, när det kommer och vad det är som kommer.
Tolktjänstutredningen innehåller en rad olika förslag, varav flera har blivit rosade av funktionshindersorganisationerna. Det handlar om att skapa en ny lag i stället för att det som nu ryms inom hälso- och sjukvårdslagen. Det handlar om att tillsätta en nationell funktion för tolkningsfunktionen. Det handlar om att skilja arbetslivstolkningen från vardagstolkningen, vilket kanske är den åtgärd som är mest efterfrågad av samtliga. Det handlar om att förbättra möjligheten till distanstolkning både via Post- och telestyrelsen och via regionernas distanstolkning, som skulle kunna förbättras med en gemensam tolkningsfunktion. Det handlar även om frågor som kvinnors utsatthet för våld när de har dövhet, hörselskada eller dövblindhet.
Utredningen innehåller många viktiga förslag. Det har efterfrågats åtgärder från regeringen av nästan alla organisationer som berörs av dessa frågor. Svaret hittills har varit att regeringen tillför 41 miljoner kronor nästa år, vilket egentligen är en uppräkning av bidragen till regionerna, som har stått stilla sedan 1998.
Min fråga till statsrådet, som jag ändå får tacka för svaret så här långt, är: Vad är regeringens plan? Det går inte att utläsa av det som statsrådet sa.