Fru talman! Tack till Serkan Köse för att han lyfter en så angelägen och viktig fråga i den här interpellationsdebatten!

Det är väldigt tydligt att arbetslöshetsnivån varierar mellan och inom både regioner och olika delar av befolkningen. En grupp som sticker ut särskilt är just gruppen unga. Det är en grupp som under lång tid har legat på en betydligt högre arbetslöshetsnivå än befolkningen i övrigt. Ungdomarna är ofta den grupp som drabbas tidigast vid konjunkturförändringar, och när arbetslösheten redan är på en betydligt högre nivå än hos befolkningen i övrigt slår förändringar i konjunkturen betydligt hårdare mot denna ganska känsliga grupp.

Som min kollega beskriver finns också en geografisk dimension på ungdomsarbetslösheten. I Arbetsförmedlingens statistik går det att tydligt utläsa att det är i framför allt de sydligare delarna av landet, i Västsverige och i Stockholmsregionen, som ungdomsarbetslösheten ökar allra mest och i betydligt högre takt än bland de arbetslösa i övrigt. I övriga delar av landet, i Mellansverige och i de nordligare delarna av landet, har det inte skett riktigt samma dramatiska utveckling, i alla fall inte ännu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min kollega beskrev också hur cirka 43 000 ungdomar i gruppen 18-24 år är arbetslösa. Den gruppen kommer med all sannolikhet att fortsätta att växa under året i takt med att ekonomin saktar ned och att allt fler företag och delar av den offentliga sektorn varslar. Det är inte en hållbar situation. Många av ungdomarna riskerar att slås ut från arbetsmarknaden och hamna i utanförskap med alla de utmaningar som det för med sig.

I sin interpellation ställde min kollega Serkan Köse en konkret fråga, nämligen vad regeringen avser att vidta för åtgärder. Som vanligt ekade det relativt tomt i statsrådets svar. I stor utsträckning består svaret av saker som redan har genomförts eller är på gång i år. Statsrådet nämnde saker som bekämpningen av inflationen, likt i praktiken alla andra interpellationsdebatter i kammaren sedan han blev statsråd. Utöver inflationen handlar det om program hos Arbetsförmedlingen som redan existerar och små satsningar på utbildningssektorn som redan har genomförts.

Den enda delen av statsrådets svar som faktiskt lyfter upp den regionala aspekten av min kollegas fråga är ungefär ett stycke långt, och det är egentligen ett konstaterande om att det finns regionala skillnader i ungdomsarbetslösheten, att de har funnits länge och att de är Arbetsförmedlingens problem att lösa.

Fru talman! Jag tycker att kammaren förtjänar ett bättre svar än att det alltid har sett ut så och att det får Arbetsförmedlingen hantera. Givetvis förstår jag och kammaren att regeringen styr landet genom regleringsbrev och så vidare, men ett mer utvecklat svar än så borde ändå vara möjligt. Detta gäller särskilt när huvudnyckeln i statsrådets svar är Arbetsförmedlingen. Myndigheten åker återigen i år på en smäll med regeringens besparingar, samtidigt som det görs besparingar på den övriga aktiva arbetsmarknadspolitiken. På så sätt kommer Arbetsförmedlingen att få ännu svårare att leverera på sitt uppdrag.

Därför tänker jag att jag ger statsrådet ytterligare en chans att utveckla sitt resonemang. Varför tror han att situationen på arbetsmarknaden ser ut som den gör för unga? Varför finns den regionala aspekten? Svara på min kollegas fråga om vilka åtgärder regeringen avser att vidta med tanke på de regionala skillnaderna i ungdomsarbetslösheten!