Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för den här interpellationen.

Inledningsvis vill jag påpeka att inga kontrakt eller uppgifter i biståndet eller till civilsamhällesorganisationer gäller för alltid. De är tidsbegränsade, och det är ingen nyhet. Så har det fungerat också under andra regeringar, till exempel de regeringar som Vänsterpartiet har stött. Det är en etablerad princip att vi har tidsbegränsade strategier.

Ibland händer då det att de här strategierna löper ut. Det gäller för allihop. Då får man inleda nya strategier eller göra förändringar i biståndet. Det är en princip som har gällt under flera decennier. Det låter på interpellanten som att det här skulle vara en stor systemförändring i den delen. Men det är det alltså inte. Det har alltid fungerat precis så.

Nu gäller det CSO-strategin. Där vill jag ge Lotta Johnsson Fornarve rätt på en punkt; vi vill förändra det svenska biståndet. Vi har talat mycket här i kammaren om att hitta synergier mellan bistånd och handel, en mer modern form av bistånd. Det är vad många utvecklingsländer själva ber om. Vi gör nu stora förändringar för att hitta de synergierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi vill också göra biståndet just mer effektivt. Vi vill göra det mer transparent och öppet. Vi vill öppna upp modellen med strategiska partnerorganisationer. Det finns i dag många fler än bara de här 17 organisationerna. Det vore väl alldeles utmärkt om vi kunde hitta en modell som innebär att fler organisationer kan få ta del av biståndet direkt från Sida utan att behöva gå en omväg med vidareförmedling i många led, höga administrationskostnader och så vidare. Det är vår ambition med detta. Jag tror att det kommer att välkomnas av många civilsamhällesorganisationer.

Vi vet också att det finns en hel del problem med detta. Bara häromdagen rapporterades det att Sidas internrevisorer i princip hade slagit larm kopplat till just de här frågorna. Modellen fungerar inte som den ska, transparensen är för dålig, arbetet mot korruption i mottagarländerna brister och system och rutiner som borde vara på plats är inte på plats. Ibland finns det till och med problematik kopplat till jävsfrågor.

Det är väldigt allvarligt. Det handlar inte bara om förtroendet för biståndspolitiken i Sverige utan i grund och botten också om att de medel vi kanaliserar till bistånd ska komma människor i mottagarländerna till del på ett så bra sätt som möjligt.

Det gläder mig att interpellanten Lotta Johnsson Fornarve är så engagerad i frågorna. Jag skulle vilja uppmana till att inte ha för bråttom i detta. Vi befinner oss fortfarande bara i början av processen. Vi har varit väldigt transparenta och har gjort en detaljerad tidsplan. Vi har fortfarande bara fått en av tre rapporteringar från Sida. De ytterligare två väntar vi på. När vi har det materialet kommer vi att ta ställning till fortsättningen.

Men vi kan inte stå här i dag, innan vi ens har fått ta del av de delrapporteringarna och säga: Nu kommer det att bli si eller nu kommer det att bli så. Det vore att gå händelserna alldeles för långt i förväg.