Fru talman! Jag noterar även denna specifika fråga.

Jag vill börja med frågan om ansvarsfördelning och rollerna där. Svenska kraftnät ser över sina kraftledningsgator regelbundet och vid behov, men generellt sett bottenröjs en skogsgata ungefär vart åttonde till vart tolfte år. Däremellan görs ytterligare besiktningar av ledningsgatorna för att kontrollera att det inte finns andra träd utanför själva kraftledningsgatan som skulle kunna falla och störa. En del av skogsgatan och patrullstigar som används för att ledningen ska kunna inspekteras ses också över.

Det som ligger i ansvaret här är att man ska samråda med länsstyrelsen om åtgärder som kan komma att väsentligt och märkbart ändra naturmiljön. Detta är tydligt stipulerat i miljöbalken, i 12 kap. 6 § för att vara exakt - ett så kallat 12:6-samråd. Om bottenröjningen av ledningsgatan är av sådan karaktär ska Svenska kraftnät alltid genomföra ett 12:6-samråd, och länsstyrelsen kan då inom ramen för det samrådet ställa krav på Svenska kraftnät att göra anpassningar av miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länsstyrelsen har också en vägledande funktion gentemot myndigheten Svenska kraftnät när det gäller att lämna värdefulla synpunkter utifrån sin lokalkännedom. Svenska kraftnät är en statlig myndighet och ett statligt affärsverk och har det ansvaret, medan länsstyrelsen ska sitta på lokalkännedomen.

Möjligtvis behöver vi där dra in ett annat statsråd, nämligen Erik Slottner, som ansvarar för länsstyrelserna, för att se om dialogen är tillräckligt aktiv. När Svenska kraftnät gör sin del, finns det då utrymme för markägarna och jägarna att svara upp och göra anpassningar? Sker detta i tillräckligt hög utsträckning, som möjligheten medger och som jag menar bör göras?

Inför röjningen ska Svenska kraftnät regelbundet ha en dialog med de berörda markägarna och andra intressenter. Svenska kraftnät strävar i dag efter att anpassa sina åtgärder efter de synpunkter som har kommit in.

Jag tycker att detta är viktiga och stora frågor. Man har mycket ansvar som är det huvudsakliga ansvaret. Om vi får signaler om att det inte funkar fullt ut i alla delar så som det är tänkt tycker jag att vi ska orka vara lyhörda för det.

Jag har mycket stort förtroende för min myndighet Affärsverket svenska kraftnät. Man har dock ett tydligt huvudfokus, och det är klart att det kan finnas anledning att följa tillämpningen, särskilt när arbetssätt ändras efter rapporten, och få in djupare information om vilka skötselmetoder som används, som jag nämnde tidigare.

Jag tycker att det är svårt men ser ingen anledning till misstro i dag. Jag hör dock de rapporter som ledamoten ger här i dag. Jag är beredd att ta detta på allvar och undersöka och inhämta mer information för att se om det finns ett glapp här i delar och om det finns lärdomar att dra av hur man har arbetat på andra håll, såsom de exempel som ledamoten själv lyfte fram med privata markägare, där man har upplevt en annan framgång i dialogen.