Fru talman! Pandemin - vad snabbt vi glömde vad vi behöver göra. Det anser jag när jag står här i dag.

Jag jobbade med pandemin i socialutskottet från mars 2020 fram till att Coronakommissionen avlämnade slutbetänkandet om sitt stora arbete i februari 2022. Jag ser stora skavanker i samhället just nu när det gäller just att kunna bemöta pandemier, stora kriser och så vidare. Vi är helt enkelt inte förberedda. Det borde vi vara.

Riksrevisionen har tittat på detta och konstaterar att det nationella smittskyddet fungerar bra i normalläge - det kan man väl säga - men det behöver stärkas och öka förmågan att hantera framtida pandemier. Det låter lite illavarslande. Jag tycker alltså att vi står på ungefär samma ställe som när pandemin kom. Vi har exempelvis inte en starkare sjukvård, snarare tvärtom. Det är så mycket vi behöver göra.

Regeringen har inte gjort tillräckligt för att förbättra smittskyddets effektivitet, anser jag. Man behöver åtgärda brister i fråga om regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning och ett uppdelat ansvar för vårdhygien. Det krävs ganska många fler förändringar.

Jag noterade att föregående talare, Jesper Skalberg Karlsson, sa någonting om att vi inte kom ur denna pandemi särskilt väl. Om man tittar på alla utredningar som finns om pandemin och hur världen klarade av den ser man att Sverige klarade av den relativt väl, fru talman. Det fanns problem, exempelvis att det inte fanns skyddsutrustning. Vi hade inget nationellt lager. Det fanns inte heller lager i de tre största regionerna. Det kommer jag att återkomma till. Vi vill nämligen lagstifta om det.

I skrivelsen menar regeringen att flera av de rekommendationer Riksrevisionen ger redan finns inkluderade i olika utredningar. Det kan så vara, men vi tycker att de direktiv som getts är lite vaga. Det finns en anledning till att regeringen borde ta Riksrevisionens rapport på betydligt större allvar, och även andra partier borde titta på det. När pandemin kom var den nämligen som en krasch, och det tror jag ingen av oss vill uppleva igen.

Vänsterpartiet har innan, under och efter coronapandemin lyft fram bristerna i Sveriges beredskap mot pandemier. Trots att Sverige och resten av världen genomgått en fruktansvärd pandemi med en allmänfarlig, samhällsfarlig sjukdom har den svenska regeringen inte gjort mer än kanske knapphändiga förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om det natio-nella smittskyddet

Vi måste stärka smittskyddet för att öka förmågan att hantera framtida utbrott. Jag är väldigt orolig för det här. Om det blir pandemi igen, är vi verkligen starka? Har vi en sjukvård som klarar av det? Har vi en krisberedskap som klarar av det eller om det blir krig? Jag är tyvärr inte övertygad om det.

Vänsterpartiet menar att det är hög tid att lägga ut en ny kurs för smittskyddet, accelerera och öka beredskapen för pandemier. Det behövs ganska kraftiga förstärkningar av välfärden, det gemensamma och sjukvården. Det har vi diskuterat så mycket! Om man har en sjukvård som vacklar, som vi har i dag, måste alla inse att om det blir pandemi ligger vi ganska risigt till. Nu uttryckte jag mig på ett folkligt sätt, fru talman.

Vårdhygien är grundläggande. Det såg man i det förebyggande arbetet mot smitta. I dag delas det nationella ansvaret för vårdhygienfrågor mellan Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Vi anser att ansvaret för vårdhygienfrågor i stället ska samlas hos en myndighet, så att det inte blir lika splittrat. Det har vi bland annat lyft fram i vår reservation.

Vänsterpartiet instämmer i det som sägs i Riksrevisionens granskning om insamling och hantering av vårddata. Mycket är nog på gång, men jag tycker att vi i samtliga partier får ta på oss att vi inte varit speciellt snabba. Det är jätteviktigt att det blir lite fart på det hela. Det måste också finnas rättsliga förutsättningar för datainsamling för myndigheterna. Vänsterpartiet vill att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att ta fram förslag på vilka rättsliga förutsättningar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska ha för att samla in och hantera vårddata. Det tycker vi skulle vara bra.

Något som var väldigt påfallande när pandemin drog igång var den totala bristen på smittskydd. Det var fundamentalt. På Södersjukhuset blev en person intervjuad i en nyhetssändning klädd i simutrustning för dykare på grund av att det inte fanns någon smittskyddsutrustning att tillgå i Stockholm. Det fanns inte heller i de andra regionerna. Det är fortfarande ett magnifikt problem, anser jag.

De tre största regionerna saknar lager för att klara sig i tre månader. Det tror jag att man måste lagstifta om. Det kan inte vara frivilligt, utan det måste vara självklart att man köper in skyddsutrustning och andra nödvändigheter. Att göra det under brinnande pandemi, som man fick göra över hela världen, blir väldigt krångligt, ineffektivt och dyrt. Det fick vi ägna mycket tid åt.

Vi vill som sagt att regionerna ska ha lagkrav på sig att inneha lager som räcker i åtminstone tre månader vid pandemier. Det kommer vi att återkomma till i en helt annan debatt än dagens.

Jag yrkar bifall till den reservation vi har lagt fram.

Riksrevisionens rapport om det natio-nella smittskyddet

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)