Fru talman! Vi har ett allvarligt läge i Sverige med en grov organiserad brottslighet på frammarsch. De kriminella är verksamma i allt fler branscher och områden. De ligger bakom skjutningar och sprängningar, där folk förlorar både liv och livsverk. De rekryterar barn och unga in i brottslighet. De sätter marknadens sunda konkurrens ur spel. De infiltrerar och skaffar sig möjliggörare inom både det offentliga och det privata. Senast har vi med bestörtning tagit del av nyheterna om detta inom svensk polis.

Allt det här hotar i slutändan vår demokrati. Det är viktigt att vi som land agerar kraftfullt, men vårt agerande behöver vara rättssäkert och träffsäkert. Vi behöver värna dem som behöver det gemensamma skyddet som mest.

Med det sagt är det samlade grepp som regeringen har tagit bra. Det är viktigt med en nationell strategi för en sådan fråga, och regeringens strategi innehåller många nödvändiga och viktiga åtgärder som Centerpartiet ställer sig bakom.

Regeringen skriver dock att "strategin gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av arbetet mot organiserad brottslighet och behoven av reformer", och det sägs vidare att "brottsligheten är föränderlig och anpassningsbar". Det sista är ett korrekt konstaterande: Kriminaliteten är föränderlig. Men det första är anmärkningsvärt för en nationell strategi.

Nationella strategier är som sagt bra verktyg, och regeringen kommer med ganska många nu. Men om de inte ens har ambitionen att vara heltäckande utan i stället utelämnar viktiga delar reduceras de till avancerade pressmeddelanden, vilket jag har tagit upp i tidigare replikskiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Det vi ser saknas är områden för grov organiserad brottslighet som inte alls är nya. De omfattar stora belopp och drabbar de allra mest sårbara men nämns inte alls. Grov organiserad brottslighet är mer än narkotika och vapen, mer än gängskjutningarna och sprängningarna. Det allvarliga läget förtjänar ett både bredare och djupare anslag än så här. Den här strategin kom från regeringen i slutet av januari i år. Varken prostitution, sexköp eller trafficking nämns vid ett enda tillfälle i strategin, trots att vi vet att de förutom det höga personliga priset ger stora inkomster till just den organiserade brottsligheten och även möjliggör andra brott. Vapen och narkotika nämns, till skillnad från sexköp, över 60 respektive 30 gånger i strategin.

Ett annat område vi saknar är bedrägerier mot äldre. Dessa bedrägerier har kommit att bli en plåga i vårt land och en stor inkomstkälla i den kriminella världen. De skapar direkta ekonomiska förluster för de drabbade men även stora indirekta förluster i form av tappat förtroende för medmänniskor, för det finansiella systemet och för rättsväsendet. Men i strategin nämns de inte alls. Bankernas roll i att komma till rätta med dem nämns inte heller med ett ord, trots att ett viktigt mål med rätta är att slå sönder den kriminella ekonomin. Detta visar på att regeringens fokus fortfarande mer är på gärningsmännen än på de mest utsatta och drabbade brottsoffren.

Det är bra med de kompletteringar som nu gjorts i utskottets betänkande, men att statsministern först i februari bjöd in bankerna för att prata om bedrägerier mot äldre får väl ändå anses lite yrvaket. Och en konferens om människohandel under EU-ordförandeskapet för ett år sedan anser jag inte vara ett skäl att i en sådan här strategi inte ta upp ett av de grövsta brotten, nämligen människohandel.

Fru talman! Jag vill lyfta några av de motioner som behandlas i strategin. Vi har stått bakom både de straffskärpningar som gjorts och de stora resursförstärkningar som görs. Men vi föreslår också ett sätt att lindra den ansträngda situationen inom kriminalvården med platsbrist och överbeläggningar: att utöka möjligheten för dem som dömts för mindre allvarlig brottslighet med låg återfallsrisk att i stället avtjäna straffet med så kallad fotboja. Vi måste komma ihåg att säkerheten på våra anstalter och för vår personal där behöver vara fortsatt hög trots ett pressat läge. Då kan detta vara en dellösning i nuläget.

Utnyttjandet av ideella föreningar pekas i strategin ut som en möjlighet för kriminell verksamhet. Detta äger sin riktighet, men det utmålas i strategin som att det skulle kunna vara enklare att starta en förening än ett bolag, vilket jag tror att många vet inte stämmer. Det ideella föreningslivet möter numera stora svårigheter i fråga om att till exempel få fungerande bankkonton, speciellt om det gäller ungdomar som vill starta föreningar. Civilsamhället och föreningslivet är viktiga aktörer för att motverka organiserad brottslighet och för att ungdomar ska kunna erbjudas en meningsfull fritid. Likväl anser vi, precis som regeringen, att det finns en risk för att kriminella nätverk utnyttjar föreningar. Den här balansgången måste vi gå. Åtgärder för att motverka de kriminella får inte leda till orimliga administrativa eller kostnadsdrivande konsekvenser för föreningar. Detta måste regeringen fortsättningsvis beakta.

Fru talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga yrkanden men yrkar för tids vinnande bifall enbart till reservation 1.