Fru talman! I dag debatterar vi regeringens betänkande om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Det är, som redan sagts här, den första strategin i sitt slag. Jag välkomnar initiativet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Fru talman! Förslaget fokuserar på fem strategiska mål, och jag tänker till stor del uppehålla mig vid det fjärde målet om otillåten och otillbörlig påverkan, som direkt eller indirekt påverkar övriga mål.

Organiserad brottslighet är i sig en relativt ny företeelse i vårt land, men den har nu etablerat sig och utgör ett stort och allvarligt inslag i den brottslighet vi i dag bevittnar. Organiserad brottslighet kan liknas vid en cancersvulst i samhällskroppen. Om den inte kapslas in och avlägsnas kommer den att sprida sig snabbt och ohämmat.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med såväl yttre som inre hot. Våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar är den mest påtagliga yttringen, men under ytan finns starka krafter som angriper välfärdssystem, myndigheter, organisationer och näringsliv. Alla påverkas direkt eller indirekt. Även enskilda drabbas i stor utsträckning i form av utstuderade bedrägerier och annan brottslighet.

Fru talman! Sverige har nu ett 60-tal utsatta områden, varav runt 20 betraktas som särskilt utsatta. Där skapas parallellsamhällen med egna normer och regler långt från våra svenska värderingar. Där frodas gängkriminalitet och kriminella nätverk som med sitt stora våldskapital har en stor inverkan på övriga boende. Det finns goda krafter i alla dessa områden, men de måste få bättre stöd från samhällets sida. Regering och riksdag stiftar nu ett antal lagar som ger förutsättningar för en bättre och tryggare tillvaro. Det sker även en stor satsning på många områden, och här utgör den föreslagna strategin en bra plattform.

Fru talman! Målet för den organiserade brottsligheten är att skaffa sig information, kunskap och inflytande för att öka sin makt och sitt kapital. Det kan ske på skilda sätt. Det som nu uppmärksammats i medierna är läckor inom Polismyndigheten, där det konstaterats att grovt kriminella inlett relationer med poliser och polisanställda där man lämnat ut känslig sekretessbelagd information som sedan använts i pågående gängkonflikter. Det är uppgifter som direkt eller indirekt kan ha varit upphov till mord och mordförsök eller som skyddat grovt kriminella och försvårat uppklaring av brott.

Det kan konstateras att släktbanden och lojaliteten till kriminella klaner i många fall väger tyngre än lojaliteten till arbetsgivare och kollegor, som ibland utsätts för direkt livsfara på grund av illojaliteten och den läckta informationen. Det finns ett ord för detta: förräderi.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten äter sig in i legala verksamheter som i grunden påverkar välfärdssystemen. Man ger sig även in i branscher där man hotar såväl miljö som seriösa företag genom osund konkurrens. Avfallshantering är ett exempel där man mot betalning tagit på sig att återvinna avfall, men i stället helt sonika dumpat eller grävt ned miljöfarligt avfall.

Rapporter har visat att aktörer inom den organiserade brottsligheten och kriminella nätverk använder sig av möjliggörare på insidan av en verksamhet. Det kan röra sig om en redan anställd, men det finns även fall där välutbildade personer med kopplingar till kriminella nätverk planterats i en myndighet, i finansvärlden eller inom andra sektorer som kan vara av intresse.

Fru talman! Det tillitsbaserade samhället och den bristande kontrollen gör oss sårbara. Säkerhetskänslig information omfattas av särskilda krav i säkerhetsskyddslagstiftningen, men inte ens den kontrollen skyddar verksamheten till fullo. De senaste årens händelser och avslöjanden visar att det finns ett ökande behov av bakgrundskontroller även vid anställningar som inte omfattas av säkerhetsskyddet. Här finns det skäl att göra en översyn av lagstiftningen så att den medger effektiva och seriösa möjligheter för arbetsgivare att genomföra sådana bakgrundskontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Ökad vaksamhet och utbildningsinsatser lär bli viktiga inslag framöver. Samtidigt måste vi säkerställa att offentliganställda som löper risk att utsättas för otillbörlig påverkan i form av hot eller tvång tillförsäkras skydd som medför att de kan fullgöra sina arbetsuppgifter och fatta beslut utan sådana risker. Säkerhetspolisen har i en skrivelse till regeringen pekat på att hoten ökar mot tjänstemän som tar beslut i skilda ärenden. Säpo anser att beslut bör anonymiseras och namn ersättas med tjänstebeteckning och påpekar att anonyma beslut skyddar stat och kommuner mot otillbörlig påverkan, självcensur, korruption och gängkriminalitet.

Fru talman! Regeringen lyfter även fram behovet av ökat internationellt samarbete. Organiserad brottslighet och kriminella nätverk har till stor del kopplingar till andra länder. Brottsligheten är i flera fall gränsöverskridande, vilket i sig medför krav på ökat internationellt polisiärt och rättsligt samarbete. Ett stärkt samarbete inom Europol och Eurojust är nödvändigt. Därutöver pekar regeringen på att det krävs ökade insatser inom ramen för EU för att öka samarbetet med de länder utanför EU som i dag utgör säkra länder där grovt kriminella kan bo och verka och till stor del planera och kontrollera brott som begås i Sverige.

På hemmaplan måste vi verka för att personer som saknar rätt att vistas i vårt land spåras upp och utvisas. Personer som uppehåller sig illegalt i landet är potentiellt både offer för och förövare inom den organiserade brottsligheten.

Likaså bör medlemmar i kriminella klaner som etablerat sig här i Sverige få sina permanenta uppehållstillstånd omprövade och återkallade om det visar sig att deras verksamhet skadar Sverige och svenska intressen. Man bör även se över möjligheten att återkalla det svenska medborgarskapet om det finns ett dubbelt medborgarskap.

Att rå på den organiserade brottsligheten är ingen quickfix, men vi måste alla inse faran. Regeringen gör det och inser samtidigt att det innebär påfrestningar i många samhällssektorer, men det är ett arbete som måste göras om vi ska återfå ett tryggt och säkert samhälle.