Fru talman! Ledamoten säger att listan kan göras hur lång som helst. Jag tror att det är ganska vedertaget att det vi pratar om när det gäller grov organiserad brottslighet är narkotika, vapen, arbetskraft, människohandel, miljöbrott, bedrägerier, välfärdsbrott och spel. Jag tror att vi har ett ganska bra grepp om det.

Nationella strategier är väldigt bra. Vi välkomnar dem och tycker att de är bra verktyg. Men om de inte ens har ambitionen att vara heltäckande utan utelämnar sådant som både vi och, uppfattar jag, ledamoten anser vara viktiga delar är risken att de reduceras till bara avancerade pressmeddelanden.

Vi tycker att detta borde ha lyfts in. Äldrebedrägerier, människohandel och prostitution är en plåga för dem som drabbas, oftast kvinnor men även många män. Jag återkommer ändå till att det är anmärkningsvärt att man utelämnar detta i en nationell strategi.

Jag instämmer i det som ledamoten avslutade med. De fem målen är viktiga. Men när man har som mål att slå sönder den kriminella ekonomin och inte lyfter in detta utan säger att det handlar om exemplifiering ställer jag mig frågande. Jag undrar om ledamoten instämmer i det.