Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 maj

ärendedebatt / Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet
Anf. 126 Fredrik Kärrholm (M)

Fru talman! Sverige är akut hotat av systemhotande brottslighet. Kriminella individer med stort våldskapital skrämmer vittnen till tystnad och infiltrerar myndigheter. De senaste dagarna har vi kunnat läsa om allvarliga läckor från polisen.

Den organiserade brottsligheten bör liknas vid en aggressiv cancer på samhällskroppen. Under lång tid har de kriminella strukturerna trängt allt djupare in och successivt skadat samhällets friska vävnad. Nu krävs en behandling av både orsaker och symtom.

Brottslighet förklaras ytterst av den enskildes värderingar. Den grundläggande anledningen till att vi har fått växande problem med grov organiserad brottslighet i Sverige är att det finns fler människor som är benägna att ägna sig åt sådan brottslighet och som saknar moraliska spärrar. Orsakerna till denna utveckling står att finna i kriminell klankultur och utbredd gangsterkultur. Det senare är inte isolerat till enskilda utanförskapsområden: Polisen vittnar om att barn från alla delar av samhället söker sig till gängkriminaliteten.

Fru talman! Regeringen bedriver nu politik på bred front för att komma till rätta med orsakerna. En stram migration, en stark arbetslinje, ordning i skolan, fokus på föräldrar och tidigare insatser är några viktiga åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

De ungdomar som i dag befinner sig i riskzonen för allvarlig kriminalitet är ofta kända av skola, socialtjänst och polis. I syfte att få till stånd snabbare och mer ingripande åtgärder mot dessa unga har regeringen gett alla berörda myndigheter i uppdrag att inrätta en ny struktur för systematisk samverkan. Möjligheterna till informationsdelning mellan skola, socialtjänst och polis ska också förbättras.

Parallellt med detta pågår en utredning som ska lämna förslag på en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder enligt dansk förlaga, anpassad till svenska förhållanden. Regeringen utreder också utökade möjligheter att anhålla och häkta misstänkta förbrytare under 18 år.

Hemliga tvångsmedel ska också kunna användas mot den som är under 15 år och har begått ett grovt brott. Detta ökar möjligheterna att utreda brottet och att komma åt personer som utnyttjar barn för kriminella syften.

En individs kriminella bana inleds nästan alltid med brottslighet i unga år - en brottslighet som gradvis eskalerar och successivt blir grövre. Det är därför väldigt betydelsefullt att tidigt bryta kurvan.

Fru talman! Den som begår ett allvarligt brott ska fängslas. Det handlar framför allt om rättvisa, men det tål också att upprepas att den som sitter inlåst inte kan begå brott och inte heller rekrytera yngre till ett kriminellt nätverk. Därför skärper vi nu straffen kraftigt. Vi tar bort dagens mängdrabatt. Vi tar bort ungdomsrabatten helt för dem som är över 18 år. Vi justerar ungdomsrabatten för dem som är under 18 år. Snart blir det dubbla straff för gängkriminella. Upprepad brottslighet ska leda till skärpta påföljder.

Detta innebär sammantaget att ett brott som nyligen gav ett års fängelse snart kan ge över tio års fängelse, utan möjlighet till frigivning i förtid, och det är ett straff som kan avtjänas i en hyrd fängelsecell utomlands. Detta kommer att göra skillnad.

Den grundläggande utgångspunkten vid påföljdsbestämningen är att ett brotts straff ska stå i proportion till dess allvar. I dag särbehandlar vi dock unga personer på ett orimligt sätt både vid straffmätning och vid val av påföljd. Att åtgärda detta är synnerligen viktigt.

Samtidigt har utvecklingen gått mot att minderåriga allt oftare förekommer i kriminella miljöer och begår synnerligen allvarliga brott. Det kräver en förändring, och en viktig del av systemskiftet är att helt avskaffa ungdomsrabatten för dem över 18 år och att reformera ungdomsrabatten för dem under 18 år. Regeringen överväger dessutom att sänka straffmyndighetsåldern. Vidare ska särskilda ungdomsfängelser inrättas.

Utöver fler och längre fängelsestraff behöver fler utvisas. Det räcker dock inte bara med att kriminella döms till utvisning, utan utvisningen måste också gå att verkställa. I dag vägrar flera länder att ta emot sina medborgare. Det behövs därför ett utvecklat samarbete på EU-nivå och ett ökat tryck på berörda länder.

För att fler kriminella ska fängslas och utvisas behöver fler brott klaras upp. För detta ändamål har polisen fått ökade anslag, och i fjol gavs polisen utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Snart ska polisen även få ökade möjligheter att använda biometri. Denna teknik som kan användas för att identifiera personer har utvecklats snabbt. Listan på åtgärder kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Fru talman! Att låsa in fler förbrytare kräver fler celler. Kriminalvården har därför fått mer pengar för att snabbare bygga nya fängelser och flyglar. Befintliga anläggningar behöver också utnyttjas fullt ut. Häromveckan fick vi det positiva beskedet att samtliga celler på högsäkerhetsanstalten Hall nu har våningssängar.

I december avslutas också utredningen om att hyra anstaltsplatser utomlands. Därutöver vidtas åtgärder för att utländska förbrytare i högre grad ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer. Det är extremt betydelsefullt. Cirka 25 procent av alla som sitter i svenska fängelser är utländska medborgare.

För dem som inte kan utvisas eller bli inlåsta på livstid utan någon gång släpps ut igen är det viktigt att förebygga fortsatt brottslighet. Målet är att straffet ska markera slutet på den dömdes kriminella bana. Kriminalvårdens kontroll- och stödinsatser är viktiga, och stödet till avhoppare från kriminella nätverk ska fortsätta att utvecklas.

Fru talman! Jag hade kunnat stå här hela kvällen och berätta om mycket mer som beskrivs i regeringens strategi och vad som nu genomförs och planeras att genomföras. Låt mig dock sammanfatta med att regeringen pekar ut fem viktiga områden:

Insatser behöver riktas mot individer för att stoppa kriminella karriärer.

De kriminellas tillgång till illegala vapen och explosiva varor behöver minska.

Vi måste slå sönder den kriminella ekonomin.

Samhället behöver bli mer robust mot otillåten påverkan från de kriminella aktörerna.

Det måste bli svårare att fuska med identiteter, och myndigheternas möjligheter att utbyta information ska förbättras.

Den nationella strategin ger en tydlig inriktning. Nu krävs från alla aktörer konkret och offensiv handling.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet att skrivelsen läggs till handlingarna.