Fru talman! Att Sis, Statens institutionsstyrelse, har enorma utmaningar i sin verksamhet, och kanske i synnerhet inom de särskilda ungdomshemmen, har varit tydligt under lång tid. Tanken är att unga som är placerade på de särskilda ungdomshemmen ska få en bra vård som gör att de kommer därifrån starkare och redo för en annan framtid. Unga som har begått brott ska få rätt insatser för att hindras från att fortsätta göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Sis breda uppdrag där unga personer med sinsemellan mycket olika behov hamnar under samma myndighets ansvar har skapat en rad problem, bland annat stora svårigheter för myndigheten att förhindra att personer som är intagna eller nyligen har lämnat boendena fortsätter att begå brott, men också helt andra typer av problem, såsom övergrepp inne på själva boendena, inte sällan med personal som gärningsmän.

Sis har också fått mycket allvarlig kritik bland annat från JO, Ivo, Barnombudsmannen och FN:s barnrättskommitté. Det finns rapporter som visar såväl på våld och sexuella övergrepp som på att säkerheten brister, inte minst rapporten Vem ska tro på mig? En granskning av sexuella övergrepp på de statliga ungdomshemmen, som organisationerna Childhood och Barnrättsbyrån har tagit fram. Situationen i sin helhet är djupt oroande.

Att förhindra brott är naturligtvis mycket angeläget, och det är huvudsyftet med förslagen i propositionen som vi debatterar här i dag. Regeringen skriver att man vill öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen. Vi instämmer i vikten av detta, men vi menar att en del av förslagen i realiteten även kan riskera att leda till oönskade konsekvenser. Vi vill därför bland annat lyfta upp behovet av stärkt barnperspektiv och proportionalitet och i förlängningen vikten av att säkerställa rättssäkerheten.

Fru talman! Även om vi i dag diskuterar reformer inom ramen för Sis i nuvarande form vill jag också i sammanhanget säga något om behovet av en genomgripande reform. Miljöpartiet gick i mars 2023 ut och krävde att Sis i dess nuvarande form ska läggas ned och att tvångsvården av barn måste reformeras i grunden. Vi anser att hela kedjan av insatser för barn och unga bör ses över. Barnrättsperspektivet behöver övergripande bli mycket starkare, med betoning på tidiga och beforskade insatser, och all vård måste vara av hög kvalitet. Det ska också vara absolut uteslutet att det finns risk för övergrepp när ett barn vårdas av samhället. De barn som behöver placeras enligt LSU på grund av brott behöver insatser som är särskilt anpassade för detta.

Vi välkomnar därför att socialministern uppenbarligen är inne på ungefär samma spår, alltså att Sis bör läggas ned och göras om i grunden, och därför har tillsatt en utredning i frågan. I bästa fall kommer hela den verksamhet som propositionen handlar om att se helt annorlunda ut framöver. Till dess anser vi dock att det är angeläget att göra några påpekanden.

Vi anser att de förändringar som föreslås nu behöver följas noggrant och kontinuerligt från start ur både rättssäkerhets- och barnperspektiv och inte bara utvärderas i efterhand. Regeringen bör säkerställa att det sker på lämpligt sätt.

Vi anser också, liksom bland annat Barnombudsmannen, att det kan finnas behov av att kunna göra undantag från reglerna i enskilda fall. Regeringen bör se över frågan om undantag och individuella bedömningar särskilt och återkomma med lämplig justering. Rätten att överklaga behöver också förtydligas.

Uppföljningen som regeringen har aviserat ska göras efter en tid behöver vara genomgripande och kvalitativ och tydligt innefatta barn- och rättssäkerhetsperspektiv. Vi föreslår att barnrättsföreträdare på lämpligt sätt ska kunna finnas med i en sådan uppföljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Miljöpartiet anser också att det behöver finnas oberoende observatörer på Sis-hemmen som barn och unga ska kunna kontakta vid missförhållanden och när deras rättigheter inte tas på allvar. En effektiv och välfungerande klagomålsfunktion behövs. Den som i dag finns på Ivo är inte tillräcklig.

Lagändringen föreslås träda i kraft redan den 15 maj i år, vilket anses vara för snabbt enligt flera remissinstanser. Vi håller med om detta. Vi anser att ikraftträdandet bör vara senare eftersom Sis behöver tid på sig att ta fram rutiner och vägledningar samt utbilda personal för att hanteringen ska bli rättssäker. Vi föreslår därför att regeringen återkommer med förslag om rimlig tidpunkt för när detta kan säkerställas.

Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall till reservation 13.