Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Jakten i Sverige var tidigare helt livsnödvändig. Det är den inte längre, även om den är ett väldigt bra sätt att skaffa mat till frysboxen. Den har snarare blivit ett av våra största kulturarv, och den är till stora delar en folkrörelse.

Det syns inte minst när älgjakten börjar hur våra bygder lever upp när det kommer folk tillbaka hem igen. Det är årets bästa vecka för lanthandeln. Det lyser i stugorna, till exempel. Du ser i norr när ripjakten börjar hur otroligt många som åker norrut för att få den härliga veckan på fjället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi hörde tidigare om när vi hade utbrott av afrikansk svinpest. Då var det flera hundra jägare som direkt ställde upp för att vara med och mota. Det visar tydligt att det verkligen är en folkrörelse som nu är vårt största kulturarv. Det är kanske därför som det är så många uppdrag, som Emma Nohrén tidigare nämnde. Det är en så viktig fråga för många.

Acceptansen nämndes. Det är 80-90 procent av de tillfrågade i undersökningar som har stor acceptans för jakt. Det är tack vare att vi i Sverige verkligen bedriver jakt på ett sådant sätt att man ser att vi inte åsamkar viltet onödigt lidande, som det står i lagtexten. Det är jätteviktigt ur flera aspekter.

Jag har tänkt att gå in på några av de reservationer som vi har i det betänkande vi behandlar i dag. Först har vi ett tillkännagivande, som nämndes tidigare, om samlad vilt- och klövviltsförvaltning.

Fru talman! Det är ingen tvekan om att vi ser hur allt fler viltarter sprider sig över större delar av vårt land så att det blir många viltskador. Samtidigt måste vi komma ihåg att det inte är överallt. På vissa områden är trycket jättestort. På andra områden finns det knappt något tryck alls.

Det talas väldigt mycket om stora viltskador. I de områden där du har väldigt många klövviltarter blir det större viltskador än vad det blir till exempel hemma i min del av Värmland. För första gången sedan 1959 sköt vi inte älg på älgjakten hemma i fjol höst. Det är en jättetråkig utveckling som till största delen tyvärr beror på vargen.

Samtidigt noterar vi hur älgen får väldigt mycket stryk just för att det är så mycket viltskador. I höstas hade vi ett besök här från SLU som visade på den senaste forskningen. Älgstammen viker tydligt och går ned, men viltskadorna ligger kvar på samma nivå. Är det verkligen älgen som ligger bakom, eller är det bara väldigt enkelt att skylla på älgen? Det kan man fundera på.

Fru talman! Jag ska säga något kort om vargen. Vi hade en debatt i förra veckan om naturvård där vargen ingår. Sedan är det vissa delar som ingår även här. Vi kanske borde ha slagit ihop de två betänkandena.

Regeringen har gett flera nya uppdrag. Vi har börjat att få svar, och vi väntar fortfarande på svar från några av dem. Men det är ingen tvekan om att vi har en livskraftig vargstam.

Vi ser i Europa att utbredningsområdet för vargen har ökat med ungefär 25 procent på tio år. På EU-nivå har vargstammen under de senaste sex åren ökat med ungefär en tredjedel. På svensk nivå har vargstammen på 20 år ökat med 700 procent. Kom inte och säg att vi inte har en livskraftig vargstam.

Andra reservationer som behandlas i dag handlar om jakt på skarv och säl. Vi har en stor utmaning där, fru talman. Det är handelsförbudet, som mest gäller sälprodukter. Som jägare vill du ta hand om det du skjuter och inte bara skjuta för att kasta. Utmaningen är när du inte får handla med sälprodukter, och det är en svår jakt. Hur ska du då agera? Vi driver att handelsförbudet ska tas bort så att man kan tillgodogöra sig sälen när den är skjuten.

Fru talman! Sedan måste det göras mer. Vi måste ändra reglerna vad gäller skyddsjakt på säl. Vi måste göra det enklare att kunna jaga säl. Den andra delen handlar om skarv. Det är heller ingen tvekan om, fru talman, att vi har ett jobb att göra på EU-nivå. Där har vi ett art- och habitatdirektiv och ett fågeldirektiv som sätter käppar i hjulen för så mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det gäller inte bara jaktfrågan. Det är många andra delar där vi ser hur direktiven verkligen ställer till det för oss. Därför måste vi göra ändringar så att vi kan få till en allmän jakt på skarv igen som vi hade i Sverige tidigare. Vi ser hur skarven förstör så enormt mycket. Det gäller inte bara öar ute i skärgården som blir helt döda, utan vi ser hur det förstör för våra fiskare.

Sedan handlar det om subsidiaritetsprincipen. Det är ett krångligt ord med ett väldigt viktigt innehåll. Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Därför måste vi flytta ned jaktbeslut och beslut om våra viltarter från EU-nivå till nationell nivå, och i vissa delar även från nationell nivå till regional nivå.

Vad gäller översyn av jaktlagen, som det finns en reservation om, pågår det en utredning, precis som vi hörde tidigare. Vi får se vad den kommer fram till, men arbetet pågår.

Det finns även en reservation om åtgärder mot illegal jakt. Det gäller i första hand illegal jakt på rovdjursarter. Man kan fråga sig: Varför pågår det illegal jakt, om det nu gör det? Vad är det som gör att människor väljer att bryta mot lagen?

Fru talman! Vi märker att där finns inte acceptansen. Man måste ta människors upplevelser och oro på allvar. Om man gör det är jag ganska säker på att den delen absolut kommer att minska.

Fru talman! Näst sist på min lista har vi en reservation om blyammunition. Där har vi i Sverige till stor del gjort vår resa redan. Vi har förbud vid jakt i våtmarker. Vi har kommit väldigt mycket längre än vad man tidigare har gjort på EU-nivå.

Här handlar det nu om att se: Vad finns det för alternativ, och till vilka kostnader? Proportionaliteten är jätteviktig. Ska det kosta 100 kronor för en patron blir jakten verkligen en klassfråga. Då blir det många som inte kommer att ha råd att jaga eller som kanske väljer att jaga med ammunition som man inte ska bruka.

Fru talman! Det är slutligen en ganska infekterad debatt som pågår om jakt och fiske i fjällen. Där gör nu Renmarkskommittén ett arbete. För oss i Kristdemokraterna är det en självklarhet att alla i Sverige ska ha rätt till jakt och fiske på statens marker ovan odlingsgränsen. Därom råder ingen tvekan. Det är vårt ingångsvärde i arbetet, och vi kämpar verkligen för att det är där vi ska hamna.

(Applåder)