Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om jag och regeringen avser att genom EU och FN förmå Iran att stoppa diskrimineringen och förföljelserna av bahaier och andra minoriteter samt vilka möjliga vägar jag ser att regeringen kan använda för att påverka Iran när det gäller just behandlingen av bahaier och andra minoriteter.

Låt mig först instämma med interpellanten i att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsätter att vara mycket allvarlig. Detta gäller särskilt kvinnor och flickor, etniska och religiösa minoriteter och inte minst bahaier, vilket också lyfts fram i Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran. Som jag framfört i flera tidigare interpellationsdebatter och frågesvar delar jag Kadir Kasirgas oro över situationen i Iran.

När det gäller möjliga vägar som vi kan använda oss av för att påverka Iran i fråga om den bristande respekten för mänskliga rättigheter är det just genom EU och FN som Sverige aktivt agerar för att säkerställa ett så brett genomslag som möjligt för våra budskap och för de åtgärder som vidtas.

Regeringen tar regelbundet upp situationen för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, i våra bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer. Sverige fortsätter också att verka inom EU för en kraftfull och enad Iranpolitik för att ge internationellt stöd för den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.