Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Bakgrunden till min interpellation är att det har varit en kostnadskris som har slagit hårt mot svenska hushåll. Vi vet att man i vart tredje hushåll i Sverige säger att man har svårt att få inkomsterna att gå ihop varje månad. Vi ser att varannan ensamstående med låg inkomst till och med har svårt att sätta mat på bordet. Det är klart att kostnadskrisen har slagit extra hårt mot dem med från början små marginaler. Men det har slagit brett; inte minst att räntorna har stuckit iväg på det sätt de har gjort har plågat hushållen på ett exceptionellt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För en vanlig tvåbarnsfamilj med 3 miljoner kronor i lån har livet blivit 100 000 kronor dyrare 2024 jämfört med 2021. Merparten av kostnadsökningarna kommer från räntehöjningar. För en ensamstående med 2 miljoner i lån är livet 55 000 kronor dyrare om året. Det är klart att det har inneburit en enorm kostnadschock.
I det här läget kan man fundera över att regeringen genom kostnadskrisen har varit passiv gentemot hushållen. Regeringen brukar säga att alla drabbas av de höga räntorna och inflationen, men det är inte riktigt sant. Det finns några sektorer som har tjänat mycket pengar på de höga räntorna. En sådan sektor är banksektorn. Där har vinsterna ökat dramatiskt.
När Riksbanken har höjt räntorna har också bankerna passat på att höja räntorna på bolånen, men de har inte varit lika snabba med att höja räntorna på lönekonton eller sparkonton. Det har inneburit att man har skapat en räntemarginal, ett räntenetto, som har vuxit dramatiskt hos bankerna. Och det är det som har drivit mycket av vinstutvecklingen i banksektorn.
År 2023 gjorde de fyra storbankerna vinster på 160 miljarder kronor efter skatt. De senaste veckorna har vi sett att en av de fyra storbankerna har redovisat sina vinstnivåer, och man kan konstatera att räntenettot har fortsatt att öka i år jämfört med förra året. Vinstutvecklingen har inte avtagit hos de fyra stora bankerna än. Tvärtom har den fortsatt att öka från höga nivåer.
Jag menar att det är rimligt att ställa frågan till finansministern om regeringen har några idéer om hur man kan använda till exempel SBAB, en statlig bank, för att pressa villkoren och öka konkurrensen.
Här utgår finansministern från att jag vill sätta icke marknadsmässiga villkor för banken. Men det är inte vad jag har skrivit. Jag frågar om det finns några idéer att använda i SBAB. Jag skulle gärna vilja att finansministern utvecklar denna fråga. Jag tycker att det är fullt rimligt att se över avkastningskraven för SBAB. Det görs med jämna mellanrum i de statliga bolagen, och vi kan konstatera att vinstmarginalerna i Sverige är högre än i Norden och att vinstmarginalerna i Sverige är ännu högre än i Europa. Nog kan man väl diskutera vilka avkastningskrav som ska gälla på marknadsmässiga villkor också för SBAB över tid. Det är rimligt att göra.
Min poäng är att man kanske kan använda SBAB på andra sätt. En idé vi har lyft upp är att SBAB ska erbjuda ett lönekonto, ett transaktionskonto. Det låter som en helhetslösning; det blir enklare att byta till SBAB. Men de facto skulle det öka SBAB:s möjlighet att finansiera sig och därmed konkurrera med de andra bankerna på ett helt annat sätt.
Finns det några idéer från finansministern? Det förslag vi har diskuterat och presenterat i dag är också en tillfällig bankskatt. Man tar lite av räntenettot och för tillbaka det till hushållen och välfärden. Menar finansministern att det inte finns någonting att göra när hushållen är pressade och bankerna gör enorma vinster?