Fru talman! Jag kan inte låta bli att ändå känna en viss oro när jag lyssnar på biståndsministern och det sätt man talar om Afghanistan och utvecklingen. Vi är helt överens om att det är en fruktansvärd utveckling, och vi är helt överens om synen på talibanregimen.

Men biståndsministern återkommer till frågan om ansvaret. Vilka bär ansvaret? Talibanregimen bär absolut ansvaret. Men är det verkligen folket som ska bära konsekvenserna? Om vi väljer att dra oss undan är det folket i Afghanistan som drabbas. Det är flickorna och kvinnorna som drabbas hårdast. Då är 20 års framgångar förlorade. Det är de inte i dag, inte fullt ut, men de är det definitivt om vi drar oss tillbaka.

Jag håller med om att det är klart att det är problematiskt att det har utformats ett dekret direkt riktat mot Sverige. En organisation som har bedrivit ett otroligt viktigt arbete där, det vill säga Svenska Afghanistankommittén, har nu tvingats pausa sitt arbete. Men det får inte begränsa vårt bistånd.

Biståndssfären är mycket tydlig med detta, nämligen att det går att bedriva bistånd i Afghanistan, effektivt bistånd som kommer befolkningen till del, och det måste vi ta vara på. Hur säkerställer vi att det inte blir Afghanistans flickor och kvinnor som bär priset? Ska vi verkligen låta 20 års arbete gå förlorat?