Fru talman! Den första frågan är lätt att besvara. Ja, IRGC var uppe, och det konstaterades för jag vet inte vilken gång i ordningen att det inte finns enighet för det som Sverige och andra driver. Men frågan var uttryckligen uppe, och oenigheten är densamma som tidigare. Det förhindrar givetvis inte att Sverige fortsätter att driva sin ståndpunkt.

Den andra frågan är svårare. Leder det någonvart? Det kan man verkligen diskutera. Situationen är värre än tidigare, så i den bemärkelsen leder det inte någonvart. Varken EU eller USA har haft framgång i att få en dramatisk ökning av det humanitära tillträdet. Ingen framgång har heller nåtts när det gäller den långsiktiga diskussionen om en tvåstatslösning eller frigivandet av gisslan. I den bemärkelsen kan man säga att det inte är framgångsrikt.

Om man ska leta efter framgång i denna förfärliga situation är det att det just nu inte ser ut att eskalera efter Irans rätt massiva attack. Ganska många länder förefaller att ha agerat väldigt samfällt och sansat i syfte att inte eskalera situationen ytterligare.

Ibland får man verkligen leta efter framgångar i en ganska mörk situation, och just nu ser jag ärligt talat väldigt få optimistiska tecken. Just därför finns det nog inget val, utan EU, USA och många länder i regionen måste hålla uppe en långsiktig fackla för vad som skulle kunna nås till slut. Men det krävs att många aktörer ändrar både sin retorik och sitt beteende om det ska finnas förutsättningar för detta.