Fru talman! Att Islamiska revolutionsgardet utför terroristaktioner råder det ingen tvekan om. Dessutom har de aktivt samarbete med organisationer som är terrorlistade, som Hizbollah och Hamas. Även Sveriges riksdag har genom sitt beslut i maj förra året konstaterat att man anser att Islamiska revolutionsgardet är en terroristorganisation.

Däremot har det inom EU funnits svårigheter att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation på grund av att det finns ett krav på att en rättsvårdande myndighet måste ha fattat ett beslut om att en viss organisation är åtalad eller har fällts för ett terrordåd innan man kan terrorlista den organisationen. Så är reglerna.

Frågan är om en rättsvårdande myndighet har tagit ett sådant beslut när det gäller Irans islamiska revolutionsgarde. I en dom från EU-domstolens tribunal den 30 november 2022, där PKK bestred EU:s terrorlistning av PKK, slår tribunalen fast att behörig myndighet enligt artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931 inte är begränsat till medlemsstaternas myndigheter utan i princip även kan omfatta myndigheter i tredjeland.

Med andra ord kan en organisation terrorlistas inom EU om ett tredjeland genom sin rättsvårdande myndighet slagit fast att organisationen i fråga har begått terrordåd. Även andra dokument från EU-organ slår fast att ett beslut från en rättsvårdande myndighet i tredjeland kan fungera som underlag för att en medlemsstat inom EU ska inleda en process för att terrorlista en organisation.

Då blir frågan plötsligt om det finns rättsvårdande myndigheter i ett rättssäkert land som har tagit beslut om att Islamiska revolutionsgardet begått ett terrordåd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns det. I en dom från den 20 maj 2021 slås det fast i Superior Court of Justice i Ontario att Islamiska revolutionsgardets nedskjutning av ett ukrainskt passagerarflygplan den 8 januari 2020 var ett terroristdåd och utgör terroristaktivitet enligt kanadensisk lagstiftning. Värt att nämna är också att 17 svenskar dog när det flygplanet sköts ned. Sammanlagt omkom 176 personer. Detta var ett av Islamiska revolutionsgardets många terrordåd.

I det här fallet beslutade en kanadensisk rättsvårdande myndighet att peka ut Islamiska revolutionsgardet som förövare samt bedömde att deras handling var ett terrordåd. Såvitt jag vet är Kanada ett rättssäkert land, och därmed har Sverige en grund att inleda en process för att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Frågan är om man vill göra det.

Det är också en tolkningsfråga. Det finns tydliga fall likt det i Kanada, där en rättsvårdande myndighet pekar ut just Islamiska revolutionsgardet som en organisation som begått ett visst terrordåd. Men långt innan dess, i april 1997, beslutade en tysk domstol att Irans underrättelseminister Ali Fallahian var ansvarig för morden på medlemmar av den iransk-kurdiska oppositionen. Dessa mord skedde på tyskt territorium.

Det finns alltså rätt mycket underlag för Sverige för att starta en process inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Frågan är om regeringen har en vilja att genomföra detta.