STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret.

I Sverige har vi valt en modell där en stor del av det statliga biståndet fördelas genom civilsamhällets organisationer. Det är genialt på flera sätt. Man tar vara på erfarenhet, kunskap och framför allt de nätverk som civilsamhället har globalt. Exempelvis kan den svenska hbtqi-rörelsen på ett helt annat sätt stötta utsatta hbtqi-personer i auktoritära länder.

Man ökar svenska medborgares engagemang, delaktighet och förståelse för frågor som rör bistånd och hur världen ser ut.

Man kan erbjuda en trygghet och opartiskhet som en myndighet inte kan ge - att lita på en förening är i många fall enklare än att lita på en utländsk myndighet.

Man kan som organisation på ett helt annat sätt hjälpa mindre organisationer med krav på administration och redovisning, då det ofta blir ett ganska nära förhållande jämfört med vad det blir till en statlig myndighet i ett annat land.

Man håller nere statsapparaten, vilket bör vara av intresse för en regering som identifierar sig som borgerlig.

Nu vill dock regeringen flytta det arbete som i dag görs av människor i det svenska civilsamhället till den statliga myndigheten Sida - åtminstone delvis. Eller hur är det nu egentligen? Jag måste säga att ju mer jag hör företrädare för regeringspartierna, och nu även ministern, säga att det har blivit en missuppfattning, desto mer förvirrad blir jag. Jag hoppas att den här diskussionen ska bringa ordning i detta.

När man läser instruktionerna som gavs till Sida den 29 februari är det glasklart vilket uppdrag Sida har fått. Civilsamhällets organisationer håller uppenbarligen med mig - inte minst myndigheten själv, med tanke på den rapport som kom i början av april.

I instruktionerna står som första punkt att myndigheten ska redovisa följande: "Ekonomiska konsekvenser av en ansvarsöverföring till myndigheten att fr.o.m. den 1 januari 2025 hantera den vidareförmedling av stöd till civilsamhällesorganisationer som de strategiska partnerorganisationerna (SPO) idag utför inom ramen för Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024 (UD2024/01418). Därtill ska redovisningen innehålla en välgrundad beskrivning av de personal- och verksamhetsmässiga konsekvenserna av en sådan ansvarsöverföring."

Jag tror absolut att intentionerna är de bästa. Man vill minska antalet transaktionsled och öka spårbarhet och transparens, allt med målet att öka effektivitet och resultat. Pengarna är till för och ska, i så hög grad det bara går, nå mottagarna. I det är vi fullständigt överens. Men att säga att det inte handlar om ett förstatligande, mot bakgrund av de instruktioner som har getts svart på vitt, känns en smula märkligt. Det står ju att ansvar och arbetsuppgifter, åtminstone delvis, ska föras över från organisationerna till statens myndighet.

Med anledning av detta har jag en följdfråga: Om nu alla - eller åtminstone väldigt många utanför Regeringskansliets byggnader, uppenbarligen inklusive myndigheten Sida - har uppfattat instruktionerna på det här sättet, vad har då ministern gjort de senaste två månaderna för att korrigera detta?