Herr talman! Avvecklingen av biståndet till länder som Sydsudan och Kambodja baseras tydligen inte på utvärderingar eller offentliga, tillgängliga analyser. CSO-stödet rivs upp utan att först ha utvärderats. Reformagendan genomförs utan att forskare eller experter från branschen har fått möjlighet att respondera på några skriftliga underlag och trots att Sverige kontinuerligt toppar rankningar i biståndseffektivitet.

Vid sidan av de erfarenheter som experter i biståndsbranschen kan bidra med är förstås utvecklingsforskningen en avgörande källa till kunskap om hur biståndet ska utformas för att ge ett så bra resultat som möjligt. Tyvärr verkar regeringen vara helt ointresserad av de kunskaper som forskarna bidrar med, för förra året drogs det stora anslaget till utvecklingsforskning in mitt i en ansökningsperiod.

Regeringen har i stället framhållit Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, som en viktig källa till kunskap. Vi håller med om detta. Men när de nya ledamöterna i EBA presenterades häromdagen stod det klart att sedan regeringen på kort tid bytt ut ledamöterna finns det inte längre kvar en enda utvecklingsforskare i den expertgruppen. Jag ifrågasätter inte de enskilda ledamöternas kompetens, men det verkar som om forskning om utveckling och bistånd inte ses som en viktig kompetens.

Herr talman! Min fråga till ledamoten Tolgfors är om hon kan svara på vilken kompetens regeringen ska använda sig av gällande biståndet och hur man ska kunna utvärdera biståndets effektivitet när man hela tiden underminerar forskningen och den expertis som finns på bistånd.