Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Sverige minskar biståndet i bland annat länderna som ledamoten nämner. Det hänger ihop med det som jag med flera har fört fram här i dag, att vi måste prioritera. Resurserna är inte oändliga. Skattemedlen är inte oändliga.

Många av de länderna har också en ganska komplex miljö att verka i. Det finns ett underskott när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter, institutioner, myndigheter och rättsstat.

Det är här det skiljer sig åt ganska mycket i vad vi tror är viktigt. Vi ser också att man i stället lägger fram andra strategier, till exempel landstrategier, och att klimatbistånd ökar. Om man analyserar och identifierar länder där behovet är stort finns det också möjlighet att jobba med till exempel klimatbiståndet i ett land.

Oppositionen stirrar sig alltid blind på påsen med pengar. Vi vill ha en biståndspolitik där vi ser att länder själva har en förmåga att lyfta sig ur fattigdom genom att man stimulerar och bidrar till att deras ekonomi kan fungera och att man får igång entreprenörskap, företagande och jobb. Men då måste ju de grundläggande värdena finnas på plats med demokrati, mänskliga rättigheter och stabila institutioner som människor tror på. Regeringen ökar faktiskt i biståndsagendan sina medel till insatser som ska röra just detta.