Fru talman! Personal- och kompetensförsörjningen i totalförsvaret har en avgörande betydelse för Sveriges säkerhet och för vår förmåga att möta kriser och ett väpnat angrepp. Detta har flera talare beskrivit väl här i kammaren.
Det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på decennier, som följer av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, liksom Sveriges medlemskap i Nato och vår egen ambition att stärka vårt militära och civila försvar gör frågan om kompetensförsörjning än mer angelägen. Totalförsvaret behöver växa ytterligare, vilket kräver ökad tillgång på personal.
Regeringen har slagit fast att en fungerande personalförsörjning är central för arbetet med att stärka försvaret, och det är en självklarhet. Men för att detta ska bli framgångsrikt behövs ett aktivt arbete och utökade resurser. Försvarsberedningen kommer alldeles inom kort, om bara några timmar, att presentera sitt förslag till hur Försvarsmakten ska förstärkas. Till hösten kommer en totalförsvarsproposition som ska behandlas här i kammaren. Att personalpolitiken då kommer att ha en stor betydelse är uppenbart.
Försvarets bemanning bygger som alla vet både på värnplikt och på anställda. Utan att föregripa Försvarsberedningens rapport vill jag peka på behovet av att utöka värnplikten så att fler grundutbildas. Det är en nödvändig åtgärd för krigsorganisationen och för att ha en rekryteringsbas för anställningar inom Försvarsmakten; det behövs också fler anställda i Försvarsmakten. Tillväxten förutsätter vidare att det finns yrkesofficerare i större skala än i dag. Därtill måste vi också vara medvetna om att stora pensionsavgångar väntar de närmaste åren. Även reservofficerarna behöver förstås bli fler.
Regeringen har tillsatt en utredning med direktiv om att se över vissa frågeställningar kring personalförsörjningen inom Försvarsmakten för att därigenom öka tillgången på personal och förbättra uthålligheten i krigs- och grundorganisationen. Det är förstås en väldigt välkommen utredning. En av frågorna som ska analyseras är tillgången på anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Vi vet att många slutar sin anställning alltför tidigt. Samtidigt finns det inte möjlighet för den som vill att fortsätta arbeta kontinuerligt efter fullgjort kontrakt om åtta plus fyra år. Här tror jag att det finns möjlighet att tillgängliggöra mer kompetens bland erfarna soldater och sjömän som vill fortsätta sitt arbete inom Försvarsmakten. Även förutsättningarna för reservofficerarna ska ses över i den här utredningen, bland annat avseende rätten till tjänstledighet.
Totalförsvaret som helhet måste ha den bemanning som krävs för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Införandet av civilplikten är ett viktigt steg i utvecklingen av det civila försvaret. Regeringen har tillsatt en utredning även på det här området för att se hur vi kan nå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret. Betänkandet kommer att presenteras under nästa år.
De utredningar som tillsatts kan få mycket stor betydelse. Men det går verkligen inte att passivt invänta deras betänkanden – tvärtom. Många insatser för att locka nya personer till verksamheterna, och för att behålla den befintliga personalen, behöver göras av myndigheterna här och nu.
När Försvarsmakten växer är det angeläget att utvecklingen sker på ett sätt så att kompetensen tas till vara. Därför måste Försvarsmakten bland annat göra stora ansträngningar för att även kvinnor ska ha en positiv upplevelse av sin värnpliktsutbildning och se goda möjligheter till ett bra yrkesliv i Försvarsmakten. Då måste de praktiska förutsättningarna fungera väl.
Diskussionen om brist på damunderkläder är förstås negativ. Jag skulle vilja hävda att det är patetiskt efter så många år att problemet inte är löst. Det nås vi fortfarande av vittnesmål om.
Än värre är det med vittnesmål om att sexuella trakasserier inte alltid tas på största allvar. Sådant förekommer i alla organisationer och självklart också i Försvarsmakten. Jag förutsätter och litar på att Försvarsmakten tar de problem som har uppmärksammats på största allvar.
Andelen kvinnor har ökat gradvis under de senaste åren, och målsättningen för 2024 är redan uppnådd för samtliga personalkategorier. Men arbetet måste drivas långsiktigt.
Fru talman! Jag tror att vi alla ser betydelsen av ett starkt totalförsvar. Det kräver en lång rad beslut och kraftigt ökade resurser. Med de utredningar som redan tillsatts, och det underlag som myndigheterna bidragit med till Försvarsberedningens kommande rapport, har vi ett bra underlag för kommande beslut. Då kommer också många av de synpunkter som förts fram i de motioner som vi ska behandla här i kammaren att omhändertas på olika sätt och kunna övervägas i det sammanhanget. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.