Herr talman! När man talar om våld i nära relation tänker de flesta på fysiskt våld, det vill säga sparkar, slag, strypgrepp, blåmärken och brutna revben.

Men det finns också annat våld i nära relation som kan vara minst lika påfrestande för offret och som dessutom är svårare att upptäcka. Var femte kvinna i Sverige uppger att hon utsatts för systematiskt och upprepat psykiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Utöver det finns materiellt våld, latent våld, sexuellt våld och ekonomiskt våld – för att nämna några. Och det är det sistnämnda, herr talman, ekonomiskt våld, som gör att jag här i dag i en debatt om konsumentpolitik lyfter upp frågan om våld i nära relationer.

Anledningen är att Sverigedemokraterna i detta betänkande, CU11 Konsumenträtt m.m., har fått gehör för sitt förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden. Det här är måhända inte en stor bit i kampen mot ekonomiskt våld, men den är viktig. Låt mig förklara varför.

Fullmakter är vanligtvis ett bra sätt för någon att agera i ditt ställe. Det kan till exempel handla om att hämta ut ett paket på posten eller medicin på apoteket, men de kan också fungera bra om någon behöver hjälp med ekonomiska åtaganden. Fullmakter fungerar bra så länge den som har gett någon en fullmakt har gjort det medvetet och också har möjlighet att kontrollera att fullmaktshavaren gör det som är överenskommet.

Dock har fullmakter inte några formkrav eller krav på att vara bevittnade, vilket såklart inte behövs för enklare ärenden. Och det ska inte heller behövas i framtiden. Men för större lån eller ekonomiska åtaganden på flera miljoner är det rimligt att det finns krav.

En fullmakt kan i dag skrivas utan några som helst begränsningar för vad den som har fullmakten får göra, en så kallad generalfullmakt. Den behöver inte vara daterad och den behöver inte ens innehålla ett korrekt personnummer för att vara giltig. Det här används som ett verktyg vid våld i nära relation för att utöva makt och kontroll över en partner, och det innebär stora problem och lidande för den som drabbas av det ekonomiska våldet. Det enda, herr talman, en våldsverkare behöver göra är att förfalska offrets namnteckning, och sedan kan han eller hon ingå stora ekonomiska åtaganden utan att offret ens är medveten om vad som har skett. Kronofogden vittnar om att den som utsatts för ekonomiskt våld kan hamna i långvariga ekonomiska svårigheter och skuldsättning. Offer för våld i nära relation berättar att den typen av våld är svårare att läka från än fysiskt våld.

Till skillnad från testamenten eller framtidsfullmakter, där lagen säger att fullmaktsgivarens underskrift ska bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen, kan en fullmakt för att till exempel utföra bankärenden eller ett fastighetsköp enkelt förfalskas därför att den inte omfattas av lagkraven.

Många seriösa banker har i dag egna krav för fullmakter, men hos mindre seriösa långivare kan den som vill få ut miljonbelopp i någon annans namn på ett mycket enkelt sätt. Det här måste såklart stoppas, och jag är därför glad att Sverigedemokraterna har drivit igenom ett förslag om ett tillkännagivande om formkrav för fullmakter för att på alla tänkbara sätt förhindra och förebygga våld i nära relation.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.