Herr talman! Som vi har hört använder vi oss av förenklad motionsbehandling i år, och därför lyfter vi inte alla motioner som har lämnats in. Det gör att betänkandet kan se lite tunt ut just i år, trots allt det viktiga som finns under den här rubriken.
I betänkandet föreslås ett tillkännagivande till regeringen. Det är verkligen inte särskilt ofta som vi får möjlighet att skicka ett uppdrag till regeringen, och jag vill lyfta varför just detta är så himla viktigt. Det föreslagna tillkännagivandet handlar om att utskottet vill att regeringen ska se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån. Ett formkrav för ekonomiska fullmakter kanske inte låter som en kioskvältare, men det är mycket viktigare än man kan tro.
Ekonomiskt våld handlar om maktutövning och kontroll och kan göra det väldigt svårt att lämna en relation. Det kan handla om att kontrollera hur den andra personen använder sin lön, om att gömma undan gemensamma pengar eller om att ta lån i partnerns namn och därmed skuldsätta henne eller honom. Det finns studier som visar att så många som 75 procent av dem som är utsatta för fysiskt och psykiskt våld i hemmet också utsätts för ekonomiskt våld.
Att en före detta partner sätter käppar i hjulet så att den som lämnat ska få det så svårt som möjligt är inte heller ovanligt, och det kan leda till väldigt många problem för den som till exempel har lämnat hus, hem och ägodelar utan att ha den ekonomi som behövs för att bygga upp ett nytt liv.
Våld i nära relationer kan komma i olika former och i en mängd olika skepnader. Det fysiska och psykiska är välkänt för många medan det ekonomiska våldet inte är någonting det pratas särskilt mycket om. Det är dock en reell verklighet för många fler än man tror.
På Kronofogdens hemsida kan man läsa mer om det ekonomiska våldet. Där lyfts flera exempel på ekonomiskt våld som används för att kontrollera en annan person. Det kan till exempel handla om att skuldsätta en person genom att förfalska namnteckningen, kontrollera hur en person använder pengar, gömma undan gemensamma pengar, tvinga en person att starta ett bolag eller till och med tvinga en person att medverka i ekonomisk brottslighet, till exempel penningtvätt. Ett inte helt ovanligt exempel handlar om att få tillgång till en persons bank-id, mejl eller mobiltelefon, eller att tvinga en person att skuldsätta sig genom lån eller krediter.
Miljöpartiet har länge arbetat för att även ekonomiskt våld ska kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor för att bättre kunna förebygga och bekämpa våldet. Detta skulle ge bättre möjligheter till att ge viktade uppdrag till de myndigheter som arbetar för att genomföra den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Samtidigt kan kunskapen öka om det ekonomiska våldet.
När vi träffar människor, många gånger kvinnor som har utsatts eller utsätts för ekonomiskt våld, är orden från dem oftast: mardröm, stort mörker eller en liknande fras som ofta återkommer, nämligen att livet har förvandlats till ett kaos. Vidare är det att samhället sviker. Man får höra om stora lån som har tagits under falska premisser, om sms-lån som har tagits när partnern sov, om lån som har tvingats fram under hot för att exempelvis få bo kvar i den gemensamma bostaden eller slippa bråka om barnen. Det förekommer också att våldsamma män utövar ekonomiskt våld mot kvinnor med hjälp av en fullmakt.
För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav i dag, till skillnad från exempelvis det som gäller testamenten. Det är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. Det är detta som vi vill att regeringen ska se över.
Det ska inte alltid vara så stort och krångligt att utfärda en fullmakt. Men när det gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, tror vi att det krävs en ökad formalisering för att säkra att lånet inte tas utan den andres vetskap eller under tvång. Ett formkrav kan därför bli ett av de verktyg som behövs för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, eller det ekonomiska våldet mot vilken närstående som helst. Även andra utsatta personer skulle kunna få ett ökat skydd, exempelvis de som inte kan sköta sina bankärenden på egen hand. Det skulle också minska risken för förfalskningar.
Det krävs många olika åtgärder för att förebygga våld i nära relationer, även när det gäller att förhindra ekonomiskt våld. Civilutskottet har även tidigare krävt en gräns för hur länge en bodelningsprocess ska få förhalas av en före detta partner.
Miljöpartiet anser att det behöver tillsättas en bred utredning för att kartlägga olika typer av eftervåld, alltså det våld man riskerar att drabbas av när man lämnar en destruktiv relation. Där kan det ekonomiska våldet påtagligt påverka situationen, och vi vill baserat på den utredningen se konkreta förslag på lösningar, som vi tror behöver vara fler. Utredningen behöver också ta fram konkreta förslag på hur våldsutsatta ska få skydd, hjälp och stöd.
För att underlätta att lämna en destruktiv relation vill vi också att den våldsutsatta ska få en dörr ut från våldet. Varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd, vilket kan handla om allt från dokumentation av skador, vittnesmål, personskydd och skyddat boende till juridisk rådgivning eller insatser från socialtjänsten.
Ett formkrav på en fullmakt är därför bara en liten pusselbit i arbetet för minskat våld i nära relationer. Men alla olika pusselbitar behövs eftersom det är en komplicerad fråga, och den pusselbiten är inte oviktig. Samhället ska göra allt för att skydda varje individ från våld.
Det är tydligt att Moderaterna och Kristdemokraterna i dag inte ställer sig bakom sin reservation i frågan, kanske för att man inte vill flagga för att man tycker olika inom majoriteten. Men jag skulle ända vilja passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut om ett tillkännagivande till regeringen.