Herr talman! Det som är brottsligt är brottsligt. Det kan vara så att någon har förfalskat en namnteckning. Sedan kan man som Anna-Belle Strömberg vill införa en lagstiftning om exakt hur en fullmakt ska vara utformad. Det krånglar till livet för vanligt folk, till exempel om jag ska be mina barn gå och köpa mjölk, be min partner gå till posten eller vad det nu kan vara. Det är dessutom svårt att avgränsa tillämpningsområdet så att lagen bara träffar situationer med mäns våld mot kvinnor.

Det som är brottsligt är alltså redan brottsligt. Man kan lagstifta om namnteckningar från två vittnen, men det är lika enkelt att förfalska två namnteckningar som en. Det enda ni gör är att ni krånglar till det för vanligt folk, Anna-Belle Strömberg. I andra sammanhang brukar Socialdemokraterna tro på parters frivilliga uppgörelser. Inte minst brukar ni värna till exempel kollektivavtal. I det här fallet vill ni göra precis tvärtom.

Som jag sa i min första replik är regeringen besjälad av att bekämpa brottsligheten. Det gäller naturligtvis även på det här området, och vi gör det tillsammans med Tidöpartierna. Men att gå från att ha ett system som i de allra flesta fall fungerar till att ställa ett formkrav är att krångla till det. Det är att ta ett steg till. Jag tycker i själva verket att det är så att staten ibland kanske borde ta ett steg tillbaka och inte ett steg fram när det gäller sådana här saker.

Det här skulle bli ett slag i luften. Ta till exempel en hotfull situation där någon tvingar en kvinna att skriva under något. Då kommer det inte att förändra ett dugg att man har infört socialistisk lagstiftning med ett formkrav. Det enda som händer är att det blir krångligt för de allra flesta. Jag skulle vilja fråga hur Socialdemokraterna har tänkt sig att den här lagstiftningen ska se ut och fungera. Även om vi skulle hjälpa någon blir det väldigt mycket krångel för andra. Hur har ni tänkt er att det konkret ska se ut?