Herr talman! Anledningen till att jag begär replik är att Socialdemokraterna vill krångla till det med fullmakter.

Herr talman! I dag är det relativt enkelt. Staten har inte reglerat hur det ska vara. Det innebär att jag till exempel kan säga till Larry Söder, och ge en muntlig fullmakt: Kan du hjälpa mig med detta, Larry Söder? Sedan gäller det.

Det finns alltså inga generella formkrav för fullmakter. De exempel som Anna-Belle Strömberg från Socialdemokraterna tog upp i sitt anförande kommer sannolikt inte att lösas genom att vi lagstiftar om det. Det kan tvärtom bli ännu krångligare.

I andra sammanhang brukar Socialdemokraterna tro på till exempel kollektivavtalsmodellen, det vill säga att två parter kommer överens i frivilliga avtal. Beroende på vilket avtalsområde det är kan man komma överens om olika saker. Vi lagstiftar alltså inte, utan vi litar på parterna.

Så borde det naturligtvis vara även när det gäller fullmakter. Det kan vara en aktör som vill ha det utformat på ett sätt, och en annan aktör vill ha det på ett annat sätt. Det är en fantastiskt stor fördel.

Bor jag i Pajala ute i någon by kanske jag vill skriva en fullmakt till kollegan Larry Söder. Jag kan skriva det på ett papper och ge honom en fullmakt, och så kan han hjälpa mig med mina ärenden. Med det sätt som Socialdemokraterna nu vill använda blir det svårare och krångligare på alla sätt och vis.

Den här regeringen är tillsammans med Tidöpartierna besjälad av att bekämpa brottslighet. Naturligtvis ska det som är brottsligt och fel bekämpas av våra rättsvårdande myndigheter. Men för den skull behöver man inte göra det krångligare att göra fullmakter. Sker det till exempel bedrägerier ska det lösas av polis och rättsväsen, likaså om någon har förfalskat en namnteckning. Jag skulle vilja fråga Anna-Belle Strömberg: Varför vill ni försvåra för landsbygdens människor?